# ID: svediakorp-gov429074
# author: Patten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,070
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Fru talman!
Kommissionen instämmer fullständigt i ledamotens åsikt, att de finansiella problemen inom Mercosur har förvärrats under sommaren.
Europeiska unionen och kommissionen är bekymrade över den finansiella turbulens som berör hela Mercosurregionen.
Oron utlöstes av den ekonomiska krisen och bankkrisen i Argentina, som återverkade på andra Mercosurländer, såsom Uruguay och Brasilien.
Till följd av detta pekar de sociala och ekonomiska indikatorerna, som ledamoten har påpekat, i helt fel riktning: fattigdomen ökar och BNP har sjunkit i alla Mercosurländerna.
Det kommer att krävas genomgripande ekonomiska och politiska strukturreformer för att lösa krisen.
Kommissionen är övertygad om att ett av svaren på den finansiella och ekonomiska turbulensen skulle vara en mer långtgående och snabbare integration.
Europeiska unionen och kommissionen står därför helt och fullt bakom integrationsprocessen inom Mercosur, särskilt i denna mycket svåra stund för regionen.
Det europeiska budskapet om stöd för ytterligare integration som ett av svaren på den rådande krisen bekräftas av vår starka vilja att intensifiera och påskynda förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Mercosur.
Avtalet kommer att förbättra marknadstillträdet för exportvaror från Mercosur till Europeiska unionen och stärka Mercosur som en gemensam marknad.
Dessutom kommer det, från politisk synvinkel och samarbetssynvinkel, att vara en tydlig signal om en förstärkning av förbindelserna mellan EU och Mercosur.
Som parlamentet vet är förhandlingarna mellan EU och Mercosur mycket ambitiösa, och de omfattar tre pelare: politisk dialog, samarbete och en innehållsrik handelsdagordning.
Fram till i dag har vi så gott som avslutat de politiska och samarbetsrelaterade kapitlen.
Vid ministermötet i Rio nyligen, den 23 juli 2002, som jag, vilket ledamoten påpekade, deltog i, fastställdes ett ambitiöst arbetsprogram för handelsförhandlingarna.
Det omfattar ett ministermöte under den andra halvan av nästa år för att inleda vad vi hoppas kommer att bli förhandlingarnas slutskede.
Förutom de interregionala förhandlingarna har kommissionen övervägt nya former att hjälp för att lindra Mercosurkrisen.
För det första, på handelsfronten, har Europeiska unionen fattat viktiga beslut om att öka kvottilldelningen i fråga om nötkött av högsta kvalitet (? Hilton beef?) för två Mercosurländer: ytterligare 10 000 ton till Argentina och, som ett första steg, 1 000 ton till Paraguay.
Det är också värt att komma ihåg att Mercosurländerna, såsom min ärade vän rådets tjänstgörande ordförande påpekade, har dragit nytta av gemenskapens allmänna preferenssystem under ganska lång tid.
Den senaste översynen av systemet trädde i kraft den 1 januari 2002 och bör upphöra att gälla den 31 december 2004.
Det är i detta skede inte möjligt att tillfälligt justera preferenser inom ramen för systemet enbart för Mercosurländerna, vilket somliga har föreslagit.
Vi kommer emellertid att fortsätta att arbeta för att hjälpa Mercosurländerna att dra nytta av det gällande systemet även fortsättningsvis.
Dessutom har en samordning av våra medlemsstaters ståndpunkter om den sydamerikanska krisen skett genom rådets gemensamma ståndpunkter och offentliga uttalanden om Argentina.
Det måste sägas att detta inte har motsvarats av en faktiskt samordning av ståndpunkter i Internationella valutafonden.
Mercosurkrisen visar att det skulle vara önskvärt att Europeiska unionen talade med en enhetlig röst och spelade en mer inflytelserik roll när det gäller internationella finansiella frågor.
Som parlamentet vet kan Europeiska kommissionen som sådan inte ingripa i fastställandet av de kriterier som uppställs av en internationell organisation som IMF - i vilken, som jag har sagt, Europeiska unionens medlemsstater är företrädda - för beviljande av lån till vissa länder i en krissituation.
Godkännandet av IMF-stöd som sådant bygger på dess egna kriterier och är knutet till hållbara ekonomiska program som föreslås av regeringarna i de länder som drabbats av finansiella eller ekonomiska problem.
Vi anser att det bara är naturligt att de villkor som uppställs av internationella organisationer som IMF för beviljande av lån för strukturanpassning av länder som genomgår en kris skiljer sig från dem som fastställs av internationella samarbetsorganisationer som FN: s utvecklingsprogram för beviljande av anslag.
Dessa organisationer har olika mål, vilket förklarar varför FN: s utvecklingsprogram lägger större vikt vid samarbetets sociala aspekter.
Men utöver eventuella diskussioner om förtjänsterna för något av de kriterier som används av internationella organisationer får vi inte förlora ur sikte det faktum att krisen kräver grundläggande ekonomiska reformer i regionen som helhet.
Slutligen antog kommissionen i augusti ett omfattande samarbetspaket till förmån för Mercosurländerna, uppgående till 200 miljoner euro för perioden 2002-2006.
Dessa program kommer att främja regional integration, ekonomiska reformer, social utveckling och fattigdomsbekämpning, modernisering av staten och skydd av miljön.
Dessutom har ytterligare 48 miljoner euro för perioden 2002-2006 avsatts till samarbete med Mercosur som helhet, pengar som inriktas på tre prioriterade områden: stöd till genomförandet av Mercosurs inre marknad, stöd till en institutionalisering av Mercosur och stöd för det civila samhället inom Mercosur.
Det finns kort sagt ett paket på 250 miljoner euro för perioden 2002-2006 - varav 30 miljoner euro är planerade att tas i anspråk 2002.
Jag hoppas att detta är ytterligare ett tecken på vårt långsiktiga engagemang för Mercosur.
Låt mig helt kort ta upp en sista punkt.
Vi har just hållit möten i Köpenhamn med ASEM-länderna och separata möten med Sydkorea, Kina och Indonesien.
Under de senaste åren - åtminstone till krisen nyligen, och som omväxling - har de europeiska investeringarna i Latinamerika överstigit investeringarna i Asien.
Det är intressant att jämföra de två regionerna, till exempel sparkvoten i Asien med den i Latinamerika.
Eftersom hushållens sparande är så mycket lägre i Latinamerika har landet i mycket högre grad varit beroende av utländska direktinvesteringar för att främja ekonomisk tillväxt.
Problemet med dagens avreglerade globala marknad är att pengar kan strömma ut ur ett land lika snabbt som de kan strömma in.
Det enda svaret på fattigdom i Latinamerika är en hållbar ekonomisk utveckling.
En hållbar ekonomisk utveckling förutsätter fortlöpande investeringar.
Det finns följaktligen mycket starka argument för att försöka öka hushållens sparkvot i Latinamerika och för att se på finansiella flöden på det sätt Chile gjorde för några år sedan och försöka se till att de blir stabiliserande i stället för destabiliserande faktorer.
