# ID: svediakorp-gov429051
# author: Dell'Alba (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 411
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr rådsordförande, herr kommissionär, kära kolleger!
Många har beskrivit Internationella brottmålsdomstolen, dess stadgar, som det viktigaste internationella dokumentet efter FN: s stadga.
Vi radikaler har tyckt detta i flera år och i flera år har vi kämpat och vi fortsätter att kämpa för att denna domstol skall bli verklighet och så sakteliga få en allmän domsrätt som omfattar så många länder som möjligt.
Många har talat om Förenta staterna, i själva verket har nästan hela diskussionen rört frågan om Förenta staterna, men jag vill påminna om att många av de övriga stora nationerna i världen saknas.
Kina, Ryssland, Indien, Indonesien, hela arabvärlden med det lysande undantaget Jordanien, praktiskt taget hela Asien med mycket få undantag.
Det återstår med andra ord mycket att göra.
Det är utan tvivel rätt att ägna sig åt den amerikanska oron och den amerikanska diplomatiska offensiven för att uppnå undantag och framför allt ett slags straffrihet för de egna medborgarna.
Jag tänker emellertid understryka här att de kraftigaste ansträngningarna från Europeiska unionens sida - och ur den synpunkten är den handlingsplan som godkändes av rådet och kommissionens arbete viktiga - borde vara inriktad på den allmängiltighet när det gäller domstolens domsrätt som skulle kunna garantera dess befogenheter och betydelse och som även skulle kunna visa i handling för den som envist motsätter sig, som den nuvarande amerikanska förvaltningen, att kanske en dag, kanske en annan förvaltning skulle kunna se till att det landet slår in på en annan väg.
Ett bevis för detta är att för ett par dagar sedan beklagade sig den förre presidenten Clinton offentligt över att han inte lyckades få Romstadgarna ratificerade medan han var president.
Det är med andra ord detta som är viktigt: att rådet antar en ståndpunkt där man framhåller vikten av att bibehålla stadgarna oförändrade, att man, om man skulle komma fram till en kompromiss med amerikanarna, tar hänsyn till problemet med icke-ömsesidighet, kravet att de skyldiga, eller snarare utpekade, medborgarna under alla omständigheter döms av amerikanska domstolar och framför allt att ett eventuellt undantag begränsas till militär och civil personal som skickats ut på uppdrag av amerikanerna och absolut inte får utsträckas till alla amerikanska medborgare utan urskiljning, vilket amerikanerna vill och vilket verkligen skulle vara outhärdligt och omöjligt att ställa upp på.
