# ID: svediakorp-gov429026
# author: Van Hecke, Johan (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 317
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag skulle framför allt vilja gratulera kollega Titley, för precis som EU-koden från 1998 var ett viktigt steg mot en tydligare och enhetligare europeisk politik, så utgör också Titleys efter varandra följande betänkanden ett konstruktivt och viktigt bidrag från parlamentet för att komma fram till en bindande europeisk uppförandekod.
Hur viktig den koden är har det nyligen visat sig i mitt land, Belgien, där en minister fick lämna sin post på grund av en vapenleverans till Nepal.
I förbigående skulle jag vilja säga att jag beklagar att ett antal gröna kolleger angriper detta betänkande för interna politiska målsättningar och att det förvånar mig, kollega Staes, att de lägger fram ändringsförslag i vilka de fördömer den belgiska regeringen samtidigt som deras gröna kamrater godkände beslutet i regeringen.
Men långt mer fundamentalt är att den belgiska regeringen har uppgett att den vill innefatta uppförandekodens bestämmelser i den nationella lagstiftningen varigenom koden även blir juridiskt bindande.
Jag hoppas att andra medlemsstater kommer att följa det här exemplet.
På så vis kan vi undvika att vapenbeställningar som vägras av ett land tillåts av ett annat land.
För övrigt tar kollega Titley med rätta upp den existerande belgiska lagen om vapenhandel som exempel i sitt betänkande.
Den lagen stipulerar stränga straff för människor som bedriver handel med vapen utan tillstånd.
Men problemet ligger inte endast i ursprungslandet.
Det infinner sig främst i fråga om slutmålet.
I veckan tillkännagav ett välkänt forskningscentrum i Bryssel att hälften av alla vapentransaktioner inte fullgör de lagliga förpliktelserna med avseende på ankomstcertifikatet.
Det finns således ett akut behov av ett heltäckande kontrollsystem för slutmålet.
Det är av avgörande vikt, herr talman, att veta vems händer vapnen slutligen kommer att hamna i.
Annars har den europeiska uppförandekoden, hur goda avsikterna än är, ingen mening.
