# ID: svediakorp-gov429014
# author: Kronberger (NI) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 220
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det aktuella världspolitiska läget som skärptes dramatiskt efter den 11 september förra året talar mycket för en gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik.
Men lätt blir det inte.
När Förenta staterna - fortfarande under Bill Clinton - och England bombade Bagdad utan FN-mandat strax före julen 1999, läste jag i den österrikiska tidningen? Der Standard? en kommentar som kulminerade i påståendet att dessa bombanfall, som både Frankrike, Italien och Ryssland tog avstånd från liksom Vatikanen gjorde i en skarp protest, skapade en tunn spricka tvärs igenom Europa.
I dag är det upp till er att avgöra om sprickan har vidgats eller krympt.
Jag vill också be er fundera över om det i förlängningen inte även blir massiva europeiska intressen som drabbas av ett anfall mot Irak, eller - som många hökar i Förenta staternas regering vill - även mot Iran, med målet att störta också regimerna i Saudiarabien, Syrien och Egypten.
Hur som helst är det glädjande att EU: s utrikesministrar uttalade sig mot ett militärt ingripande i Irak på rådets informella möte i Helsingör.
Detta föder hopp om att Europa inte deltar i den aktuella världspolitiska trend som Förenta staterna är föregångare för, nämligen att ersätta folkrätten med nävrätt.
