# ID: svediakorp-gov429003
# author: Yiannitsis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,059
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar i Europaparlamentet!
Det är en mycket stor ära, som vice utrikesminister i Grekland, att få tala till er i dag om aspekterna av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken med militära och försvarsrelaterade följder.
Jag skulle särskilt vilja ta detta tillfälle i akt att tacka det danska ordförandeskapet för det sätt på vilket det har samarbetat under detta nya försök med ett dubbelt ordförandeskap, som inte är någon enkel uppgift.
Jag skulle vilja börja med att säga att de belgiska och spanska ordförandeskapen var särskilt produktiva och gav den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken en oerhörd stimulans och det är lämpligt att vi erkänner det i denna kammare.
Det har skett en utveckling på många områden som jag skulle vilja nämna.
Den första, och kanske viktigaste, är det officiella tillkännagivandet i Laeken förra året om att Europeiska unionen nu är redo att genomföra vissa åtgärder och gradvis rör sig mot en full insatsberedskap som kommer att göra det möjligt att anta till och med de mest utmanande Petersburgliknande uppdrag.
Den andra punkt som jag vill nämna rör utvecklingen av den grundläggande militära förmågan, som kanske är den viktigaste faktorn när det gäller att fullborda unionens insatsberedskap och som också har gjort avsevärda framsteg.
En konferens hölls om att förbättra förmågan, där både medlemsstaterna och tredje länder fick tillfälle att göra ytterligare bidrag, och åtgärdsplanen om resurser antogs i Laeken.
Det spanska ordförandeskapet påskyndade också tillämpningen av den nämnda åtgärdsplanen, och det jag skulle vilja betona.
Kan jag få påpeka att tillkännagivandet om den ofullständiga insatsförmågan i Laeken inte enbart har ett teoretiskt värde.
I tillkännagivandet anges det att vi har den politiska viljan att genomföra mekanismen med den gemensamma utrikes- och försvarspolitiken, även om den ännu inte är fullbordad.
Vad detta innebär i praktiken är att vi har gett klartecken för att specifika insatser skall inledas på Balkan, som till exempel övervakningsuppdrag i Bosnien och? Task Force Fox? i före detta jugoslaviska republiken Makedonien.
Det spanska ordförandeskapet tog också på allvar upp den besläktade frågan om utrustning och tog de relevanta initiativen.
Min fjärde punkt rör Europeiska unionens första övning, som genomfördes under det spanska ordförandeskapet och gjorde det möjligt att testa de planerade förfarandena och dra slutsatser som kommer att vara ovärderliga när det gäller att förbättra dessa förfaranden i framtiden.
Och som en del i denna förfarandemässiga verksamhetsram för den säkerhets- och försvarspolitiska mekanismen, borde jag också nämna att övergripande riktlinjer där finansieringssystemet för militära insatser definieras, vilket återigen är en mycket viktig aspekt, antogs i Sevilla.
En hel del har naturligtvis gjorts för att inrätta mekanismen för resursutveckling, som i sin tur är det grundläggande instrumentet för militär förvaltning.
Mycket av arbetet har redan genomförts och allt som kvarstår är att förbättra vissa punkter så att mekanismen kan genomföras i praktiken.
Det finns emellertid ett par olösta frågor, som exempelvis förbindelserna mellan Europeiska unionen och Nato, och den närstående frågan om deltagandet för europeiska allierade som inte är medlemmar i Europeiska unionen.
När det gäller den första frågan har framstegen inte direkt varit spektakulära.
Vissa framsteg har obestridligen gjorts, huvudsakligen till följd av diskussioner inom Nato om individuella frågor som rör förbindelserna mellan de två organisationerna.
Man kan dock säga, som en allmän slutsats, att förbindelserna mellan de två organisationerna måste utvecklas ytterligare.
Den anledning som vissa anger till detta är den försenade hanteringen med den olösta frågan om deltagande.
Jag skulle vilja påpeka att detta inte är helt korrekt, eftersom det faktum att frågan är olöst inte är något skäl att försena individuella frågor, även om det förvisso skulle bli mycket enklare att fullborda permanenta uppgörelser om denna fråga fick en lösning.
Även i detta hänseende har framsteg gjorts, vilket konstaterades i slutsatserna från toppmötet i Sevilla, tack vare det spanska ordförandeskapets ansträngningar, som i samarbete med generalsekretariatet och med hjälp av vissa partner som var aktivt delaktiga i den övergripande frågan förhandlade fram ett kompromissförslag före Sevilla.
Detta förslag har tyvärr fortfarande inte utvecklats.
Ordförandeskapet och generalsekretariatet fullföljer dock sina ansträngningar, såsom man informerat om i Sevilla.
När det gäller förbindelserna med tredje länder gjordes betydande framsteg även i Sevilla, där man antog lösningar för att utöka de bestämmelser som fastställdes i Nice om deltagandet i den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken för potentiella partner, som till exempel Kanada, Ryssland och Ukraina.
När det gäller Europeiska unionens övertagande av? Task Force Fox? -insatsen i före detta jugoslaviska republiken Makedonien har seriösa förberedelser även gjorts i den frågan.
Med tanke på att en av de nödvändiga förutsättningarna för att överta denna insats är att permanenta överenskommelser införs mellan Europeiska unionen och NATO, som det inte är särskilt troligt att man kommer att kunna fullborda före slutet av oktober, kanske vi måste utvärdera alternativen.
Detta återspeglar naturligtvis inte alla de framsteg som gjorts i fråga om den gemensamma utrikes- och försvarspolitiken under det senaste året.
En hel del mer eller mindre stora framsteg har gjorts, men tiden räcker inte till för att beskriva samtliga.
Mina damer och herrar!
Det europeiska försvarsprojektet bidrar till att tillmötesgå de europeiska medborgarnas krav på att Europeiska unionen skall ta en stark ledning i försvarsfrågor, som för närvarande framförs ännu tydligare.
Vi är säkra på att Europaparlamentet, med dess direkta förbindelser till EU: s medborgare och med dess lyhörda inställning till viktiga frågor inom Europeiska unionen, kommer att bidra till denna nya dimension som för närvarande konstrueras inom Europeiska unionen.
Vi är medvetna om det faktum att vi med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inleder nya prospekt för Europeiska unionen och det samarbete som ingås i första början är mycket viktigt.
För vår del kommer vi att göra vårt allra bästa under vårt ordförandeskap.
Avslutningsvis skulle jag vilja tacka Europaparlamentet och dess talman för att jag fick tillfälle att lägga fram försvarsaspekterna i den politik som Grekland har åtagit sig ordförandeskapet för under den innevarande sexmånadersperioden.
