# ID: svediakorp-gov428930
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,186
# sentences: 53
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Vi välkomnar detta tillfälle att redogöra för kommissionens bedömning av resultatet av världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg, som avslutades för tre veckor sedan.
Det är på sätt och vis något tidigt att göra en slutlig bedömning av resultatet.
Tiden och våra egna ansträngningar kommer att utvisa om detta toppmöte har lyckats där mötet i Rio de Janeiro inte gjorde det.
Som vi sade upprepade gånger i slutet av förhandlingarna: vi har orden, och det är nu allas vår plikt att omvandla dessa ord till effektiv handling.
Jag skall inte förenkla alltför mycket genom att försöka sammanfatta toppmötet i ett ord, som antingen en framgång eller ett misslyckande, men kommissionen anser på det hela taget att vi kan vara nöjda med resultaten från Johannesburg.
Vi lyckades tillföra frågan om hållbar utvecklingen ny kraft, och resultaten av toppmötet tar oss i rätt riktning.
Naturligtvis kommer jämförelser att göras med toppmötet om jorden i Rio 1992 (FN: s konferens om miljö och utveckling).
Vissa icke-statliga organisationers och andras bedömning direkt efter Riomötet var att det hade varit ett misslyckande.
Nu har det kommit att ses som en milstolpe i kampen för hållbar utveckling.
Toppmötet i Rio skilde sig från Johannesburgmötet i några viktiga avseenden.
Först och främst skiljer sig det politiska klimatet 2002 avsevärt från klimatet för tio år sedan.
Mot en besvärlig politisk bakgrund föll det i Johannesburg till stor del på Europeiska unionen att kämpa för den hållbara utvecklingens sak.
Man skulle kunna säga att vi nästan var den enda motorn i hela denna process.
Tillåt mig att påminna er om hur det europeiska mandatet fastställdes.
Som ett led i förberedelserna inför toppmötet offentliggjorde kommissionen två specifika meddelanden: ett i februari 2001, med titeln? Tio år efter Rio: Förberedelser inför världstoppmötet om hållbar utveckling år 2002?, och ett andra meddelande i februari 2002, med titeln? Mot ett globalt partnerskap för hållbar utveckling?.
Rådet byggde vidare på dessa meddelanden och antog under 2001 och 2002 flera uppsättningar slutsatser i vilka Europeiska unionens förhandlingsplattform för världstoppmötet om hållbar utveckling preciserades.
Det är särskilt värt att framhålla rådets (utveckling) slutsatser av den 30 maj 2002, där EU: s prioriteringar anges i detalj.
Europaparlamentet avgav sitt yttrande i en resolution som antogs den 16 maj 2002.
I konkreta ordalag arbetade vi för att ta ytterligare steg i riktning mot att genomföra millennieutvecklingsmålen, särskilt målet att halvera det antal människor som lever i yttersta fattigdom till 2015.
Fattigdomsutrotning var det övergripande tema till vilket vi kopplade alla sakfrågor.
Unionen hävdade att vi måste visa verkligt engagemang genom att fastställa kvantifierbara mål, med tidsplaner och övervakningsmekanismer, i genomförandeplanen.
Låt mig nu inrikta mig särskilt på några centrala landvinningar som gjordes i Johannesburg.
Haarder har redan nämnt dessa, men jag anser att de är värda att framhålla igen.
Det första framsteg som jag skulle vilja belysa är att man har enats om en uppsättning nya mål som en del av genomförandeplanen.
Jag skall nämna fem.
För det första, att till 2015 halvera den andel människor som saknar tillgång till grundläggande sanitära anläggningar - vilket för närvarande motsvarar tre miljarder människor, hälften av världens totala befolkning.
Detta nya mål kompletterar millennieutvecklingsmålet om tillgång till rent vatten.
För det andra, ett åtagande att minimera de skadliga verkningarna på människors hälsa och miljön till följd av produktion och användning av alla kemikalier till 2020.
För det tredje, ett åtagande att stoppa nedgången för fiskbestånden och återställa dem till hållbara nivåer senast 2015.
För det fjärde, ett åtagande att påbörja genomförandet av nationella strategier för hållbar utveckling senast 2005.
För det femte, ett åtagande att stoppa utarmandet av den biologiska mångfalden till 2010, i enlighet med den tidigare överenskommelsen mellan parterna i konventionen om biologisk mångfald.
Det faktum att alla stats- och regeringschefer har ställt sig bakom detta är en stor landvinning.
Överenskommelsen om att upprätta en tioårsram för program om hållbar konsumtion och produktion, med industriländerna i täten för denna globala satsning, är ett annat viktigt resultat.
I fråga om globalisering enades toppmötet, såsom har sagts, om konkreta åtgärder för att öka handelns roll för en hållbar utveckling, till exempel genom att uppmuntra handel med miljövänliga och biodynamiska produkter från utvecklingsländer och genom att stärka internationella åtgärder avseende företagaransvar.
EU: s mål på energiområdet togs upp i ordförandeskapets slutsatser från den 30 maj 2002, där EU på nytt bekräftade sitt åtagande att verka för att millennieutvecklingsmålet att halvera antalet människor i yttersta fattigdom, liksom andra millennieutvecklingsmål, skall uppnås till 2015 genom att sörja för tillräckliga och hållbara energitjänster till rimligt pris.
I linje med sin allmänna ståndpunkt för en fokuserad och resultatinriktad genomförandeplan stödde Europeiska unionen även, bland annat, fastställandet av ett kvantitativt, tidsbundet mål om att öka andelen förnybar energi i det samlade energiutbudet.
Även om vi i slutändan inte kunde få ett specifikt mål för förnybara energikällor i handlingsplanen, nådde vi ändå en överenskommelse om att snabbt och väsentligt öka de förnybara energikällornas andel globalt.
Vi enades likaså om att vidta gemensamma åtgärder för att förbättra de fattigas tillgång till energi.
Man kommer att utvärdera dessa överenskommelser regelbundet och granska deras utveckling.
Dessutom samlade Europeiska unionen en? koalition av de villiga? för förnybar energi.
Här ingår länder och regioner som är villiga att fastställa mål och tidsramar för sig själva för att öka andelen förnybar energi i energiutbudet.
Denna koalition skapar ett tryck på? de ovilliga? och bör främja utvecklandet av förnybar energi runtom i världen.
Betecknande är att koalitionen kommer att fastställa ett mål för förnybar energi som motsvarar ett golv i motsats till ett tak.
Med anknytning till detta, utvecklingen på klimatförändringsområdet har varit positiv.
De som redan har ratificerat Kyotoprotokollet har bekräftat sitt åtagande att sätta det i kraft vid första möjliga tillfälle, och andra pressas att ansluta sig så snart som möjligt.
De tillkännagivanden som gjorts av såväl Polen som de ryska och kanadensiska premiärministrarna innebär att protokollet bör träda i kraft mycket snart.
Europeiska kommissionen talade med en stark röst i Johannesburg.
Som kommissionär med ansvar för miljö delade jag med Poul Nielson (kommissionär med ansvar för utveckling) ansvaret som chef de file under förberedelserna inför mötet i Johannesburg.
Vi deltog bägge i förhandlingarna på hög nivå (ministernivå) under världstoppmötet om hållbar utveckling.
Samordningen stärktes ytterligare genom kommissionsordförandens närvaro i Johannesburg.
Jag skall nu med nöje överlämna ordet till min kollega Poul Nielson, som bland annat kommer att tala om behovet av att följa upp och genomföra våra åtaganden från världstoppmötet om hållbar utveckling.
