# ID: svediakorp-gov428910
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 376
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill mycket kort tacka parlamentet och alla som har bidragit till debatten under tiden för kommissionens ansträngningar för att lägga fram den nya sysselsättningspolitiken efter utvärderingen.
Vi kommer allvarligt att beakta parlamentets förslag och åsikter.
Jag vill nämna fyra punkter som har tagits upp flera gånger under kvällen.
Den första punkten är grunden för sysselsättningsstrategin.
Denna grund utgörs av en kombination mellan konkurrenskraft och samordning.
I sysselsättningsstrategin tar vi naturligtvis både hänsyn till företagens behov, små som stora, och arbetstagarnas behov.
Ett antal ledamöter har uttryckt tvivel om huruvida sysselsättningsstrategin verkligen gynnar konkurrenskraften, vilket enligt min åsikt är något överdrivet, eftersom sysselsättningsstrategin, om inte annat, har lett till företagsvänliga arbetsmarknadsreformer.
Behovet av att samtidigt skapa konkurrenskraft och samordning innebär, vilket flera ledamöter har påpekat, att vi måste förena sysselsättningsstrategin och sysselsättningspolitiken med socialpolitiken, med andra ord, de får inte vara isolerade och vi måste ta hänsyn till de socialpolitiska frågorna under varje steg på vägen.
Den andra punkten handlar om struktur, samarbete, modernisering av sysselsättningsstrategierna och det finansiella paketet.
Viktiga förslag och infallsvinklar har tagits upp.
Jag vill påpeka, vilket även flera ledamöter har gjort, att sysselsättningsstrategin måste vara differentierad, ramen måste vara tydlig och att jag inte anser att den bör inarbetas i de ekonomiska riktlinjerna.
Den tredje punkten handlar om deltagande.
Ett av de grundläggande problem som vi noterade under vår utvärdering var de nationella parlamentens deltagande.
De nationella parlamenten, och även arbetsmarknadens parter och de lokala myndigheterna, måste spela en större roll när det gäller regionalt och lokalt genomförande av sysselsättningsstrategin.
Avslutningsvis vill jag ta upp själva metoden.
Den är, som Gillig så riktigt påpekade, ett redskap som vi använder för första gången.
Den öppna samordningsmetoden står inte inskriven i en separat artikel i fördraget, emellertid har det varit en mycket framgångsrik metod, och det är därför vi har tillämpat den för ytterligare två förfaranden, social uteslutning och pensioner, och vi tror att regeringskonferensen kan ge oss tillfälle att avsluta den och använda den mer effektivt på andra politikområden.
