# ID: svediakorp-gov428900
# author: Bouwman (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 657
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, herr Schmid!
Jag skulle vilja tacka för betänkandet och för er undersökning av situationen.
Jag har ett par kritiska påpekanden att framföra.
Det första är att vi nu har att göra med en ekonomisk tillbakagång som går sakta men säkert, vilket redan har nämnts här ett par gånger.
I medlemsstater där det tills helt nyligen var fråga om ett ekonomiskt under, i Nederländerna till exempel, är det för närvarande fråga om en snabb tillbakagång för sysselsättningen, trots att vi fortfarande använder samma verktyg.
Det är egentligen synd att vi talar om att skapa 10 miljoner nya jobb - medan vi vet att det till stor del hör ihop med den ekonomiska konjunkturen - när vi egentligen inte kan mäta ordentligt om och hur detta nu hänger ihop med politiken.
Det förändrar inte att vi tror att exempelvis återintegreringsåtgärder skulle kunna ge en verkligt hållbar effekt.
Om detta inte skulle vara fallet kommer vi att ha problem.
Men, än en gång, vi vet inte säkert.
Luxemburgprocessen har nu för övrigt delvis ersatts av Lissabonprocessen, och det finns fortfarande ett antal processer som löper parallellt med dessa.
Vi tror att det är bra att tills vidare vidmakthålla de fyra pelare som nu finns, inte minst eftersom det finns ett antal riktlinjer inom ramen för dessa som man ännu inte har utarbetat.
Jag skall nämna två.
Den första är, och den faller under pelaren anpassningsförmåga, kvaliteten på arbetet, kvaliteten på arbetsorganisationen.
Jag tycker att det är beklämmande att vi redan i flera år har talat om fler jobb, men att det ägnas alldeles för lite uppmärksamhet åt hela aspekten på bättre jobb.
Vi har utmärkta skrivelser, men det är allt.
Vi har inte utarbetat något, vi har ingen genomförandeplan, vi har framför allt inget program, och vi har inga pengar till detta.
Det är beklämmande när man står på en femtio plus-mässa med hundratals människor omkring sig och man talar om nödvändigheten av ett ökat deltagande för äldre i arbetslivet.
I det ögonblicket frågar människor:? Och vad handlar det om för jobb?
Skall jag göra samma sak som jag brukade göra tidigare?
Nej, aldrig, låt mig då få göra frivilligarbete.?
Den sortens kommentarer.
Eller så får man att göra med gränsarbetare i en sal med 600 människor, och de säger efter ett tag:? Ja, det är bra med den där fria rörligheten mellan Belgien och Nederländerna.
Men hur ligger det egentligen till med anpassningen av de sociala trygghetssystemen??
Ett område som råkat på efterkälken.
Så kan jag fortsätta en stund till och då skulle mina tre minuter snabbt vara till ända.
Jag anser att vi måste fortsätta med den öppna samordningsmetoden, men också ytterst kritiskt undersöka om vi tillämpar den på många andra områden rätt upp och ned.
Slutligen: samordning av politiken.
Jag tror att det är bra att arbeta hårt på detta under den kommande perioden.
Det kommer under den närmaste tiden att komma ytterligare debatter om hur vi skall samordna detta.
Jag skall uppmärksamma mycket noggrant om underordnandet av riktlinjerna för sysselsättningen inte går för långt i förhållande till de övergripande riktlinjerna för den ekonomiska politiken.
Jag anser att det är absolut nödvändigt.
Och det kan betyda att vi kommer att behöva anpassa delar av den nuvarande ekonomiska politiken till ett antal delar av de andra målsättningarna.
Det innebär vad mig beträffar balansering.
Till sist, det är mycket uppenbart att parlamenten måste intervjuas och användas mer omfattande när det gäller - låt mig säga - att förmedla den här sortens arbete på låg nivå i hela den europeiska organisationen.
