# ID: svediakorp-gov428898
# author: Jensen (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 481
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Även jag vill gärna börja med att hjärtligt tacka Herman Schmid för hans mycket kunniga sätt att leda arbetet med detta yttrande.
Tack vare hans kunskap, expertis och målinriktade synsätt har betänkandet blivit mycket stringent.
Jag instämmer fullständigt i hans åsikter om att anpassningen av den europeiska sysselsättningspolitiken i högre grad skall gå nerifrån och gå upp, än uppifrån och ner.
Det håller jag med honom om, trots att vi annars har mycket skilda politiska utgångspunkter.
Vi har alla ställt oss frågan om den europeiska sysselsättningspolitiken har fungerat, och allmänt sett har vi nått en situation där länderna talar ett mer likartat språk på några områden.
Arbetslösheten är dock fortfarande hög i många länder och har nästan bitit sig fast i länder som är tongivande.
Det saknas strukturreformer och medlemsstaterna kan inte leva upp till sysselsättningsstrategin.
Vad bör vi göra?
Svaret är att vi måste stärka sysselsättningsstrategin genom att göra den öppnare, eftersom det är viktigt att regeringarna tar ställning för strategin å sina väljares vägnar.
Det är viktigt att vi förenklar sysselsättningsstrategin och gör målen tydligare, och både kommissionen och rådet är inne på tankar i den här riktningen.
Det är den rätta vägen att gå.
Snarare än att utarbeta en lång lista på kvantitativa mål som täcker alla tänkbara aspekter och sedan mäta framgången efter hur många betänkanden och dokument som har åstadkommits, måste vi tydliggöra målen och säkra en god kommunikation.
Det är viktigt att vi ser till att de lokala och regionala myndigheterna och arbetsmarknadens parter blir delaktiga.
Det har parlamentet kämpat för och det har nu blivit en integrerad del av den europeiska sysselsättningsstrategin.
Som det påpekas i detta yttrande, är det både önskvärt och viktigt för oss att involvera de nationella och regionala parlamenten för att bredda den offentliga debatten och ge nationella politiker möjlighet att delta i sysselsättningspolitiken och se vad som kan göras i andra länder och lära sig av deras erfarenheter.
I gengäld anser jag att den öppna samordningsmetoden även i fortsättningen skall vara mellanstatlig och att den måste vara flexibel.
Sysselsättningspolitiken är en nationell befogenhet och detta får inte ändras i smyg.
Därför är det viktigt att man inte i skymundan ändrar på sysselsättningspolitikens utformning genom att till exempel ge parlamentet medbestämmanderätt.
Det kan vi inte stödja.
Det är även viktigt att säkra samordningen med den ekonomiska politiken.
Framgång i sysselsättningspolitiken kommer naturligtvis att vara liktydigt med framgång i den ekonomiska politiken.
Många medlemsstater kämpar med stora budgetunderskott, som de över huvud taget inte skulle ha om de kunde undanröja sin stora arbetslöshet.
Därför måste samordningen självklart förbättras och jag välkomnar de initiativ som kommissionen utarbetar på det här området.
