# ID: svediakorp-gov428890
# author: Peijs (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 402
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag gläder mig mycket åt kommissionens förslag om Marco Polo-programmet, som skall bidra till att en större mängd gods flyttas från vägen till framför allt närsjöfart och inlandssjöfart och snart även järnväg.
För närvarande föreligger vitboken i parlamentet, och finns det något som alla är överens om så är det att någonting måste ske för att förebygga ett totalt stillastående.
Oresonliga kritiker säger att vi ingriper på ett oacceptabelt sätt i de fria marknadskrafterna, men detta är lite skrattretande om man ser till det belopp som vi talar om.
Som om vi skulle kunna förändra marknadskrafterna med det låga beloppet!
Låt oss vara realistiska.
Om vi med Marco Polo bara kan locka de berörda sektorerna till att fundera lite mer kreativt över det sätt på vilket gods transporteras från A till B så blir vi mycket nöjda.
Man behöver alltså inte vara rädd för att vägtransporten helt och hållet kommer att stoppas.
Tvärtom, inom ett par år kommer sektorn att önska att en större mängd gods tas om hand med hjälp av andra transportsätt, för att vidmakthålla rörligheten och minska problemet med bilköer.
Vi har gjort vårt bästa i ändringsförslagen för att hålla programmet på fötter, men ändå se till att även de små investerarna tilltalas av programmet.
Parlamentet skall ge de berörda sektorerna en tydlig signal.
Vi har en del kvar att göra för att hjälpa till att avlägsna hinder för omfördelningen av godsflöden.
Vi skall inte sätta upp några förpliktelser, men vi förväntar oss sunt förnuft inom sektorerna, eftersom det att inte uträtta någonting leder till stillastående och stor förlust av dynamik och konkurrenskraft.
De sektorer som jag har haft kontakt med uppfattar också programmet på det sättet och sätter värde på gesten.
Järnvägstransporten måste enligt min uppfattning anstränga sig mer och börja arbeta på ett mindre byråkratiskt och mer kundvänligt sätt.
Om detta inte sker tvivlar jag på medborgarnas och regeringarnas vilja att investera i nya eller modernare järnvägar.
Har ni redan lagt märke till förbättringar, fru kommissionär?
Det har inte jag.
Jag skulle vilja framföra min oförståelse till rådet för dess önskan att finansiellt skära ned på programmet.
Europa kommer att göra sig till fullständigt åtlöje.
Det skulle snarare vara rimligare att tala om mer pengar.
