# ID: svediakorp-gov428863
# author: Mathieu (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 329
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Inte heller detta år undgår jordbruksbudgeten en viss stramhet som jag tror i större utsträckning beror på en politisk inriktning än på jordbrukets verkliga situation.
Utöver denna reserv skulle bibehållandet av en marginal på 2,3 miljarder euro under budgetplanen kunna motiveras.
Men åtar sig kommissionen att snabbt mobilisera dessa medel vid en lågkonjunktur på marknaderna?
Jag skall som exempel nämna anslagen för att utrota epizootier och fonden för nödfallsåtgärder på veterinärområdet.
De har minskats avsevärt trots att så mycket återstår att göra både när det gäller förebyggande och forskning.
År 2003 kommer att kännetecknas av att den gemensamma jordbrukspolitiken utvecklas.
Kommissionen har omvandlat den nya granskningen efter halva tiden till ett förslag till grundläggande reformer, där man tycks bortse från jordbrukaren och hans välbefinnande, och bara gör honom till ett verktyg.
Denna urspårning som består i att tömma den gemensamma jordbrukspolitiken på sitt innehåll, med förevändningen att det handlar om en påstådd politik för landsbygdslokalisering, förefaller mig felaktig, och jag skulle vilja ha svar från kommissionen på följande frågor.
När man vet att vi redan från början valt en gemensam jordbrukspolitik, tycker ni då inte att det åligger unionen att bevilja denna sektor en uppmärksamhet som åtminstone är lika stor som Förenta staternas, genom att bevilja motsvarande ekonomiska medel, i stället för att jaga världspriserna?
Hur kan man avslutningsvis garantera att denna ambition för landsbygdslokalisering på europeisk nivå inte kommer att inkräkta på nationella och lokala befogenheter när det gäller lokaliseringspolitik?
Är det inte ett sätt att främja miljöinriktningar som behandlas under en annan budgetpost?
Jag undrar om det verkligen är den gemensamma jordbrukspolitikens roll.
Tror ni att man kan påstå att man anpassar sig till världspriserna, samtidigt som man höjer produktionskostnaderna, genom att nöja sig med att tillämpa en politik med? kommunicerande kärl? mellan den första och den andra pelaren?
