# ID: svediakorp-gov428831
# author: Nielson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 803
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Låt mig nämna ett antal siffror för att illustrera detta i samband med mitt svar till van Dam, som helt korrekt nämnde den låga genomförandegraden inom Tacis och andra program.
När vi trädde i tjänst i slutet av 1999 låg den totala tiden för att gå igenom de befintliga åtagandena och användningstakten på 4,5 år.
Följande år var siffran nere på 4,1 år och i slutet av förra året var vi nere på 3,66 år.
Detta är ett grovt, primitivt men korrekt mått som visar att vi faktiskt håller på att minska klyftan mellan åtagandebesluten och det faktiska genomförandet, med hänsyn till utgifterna per år.
Vi rör oss i rätt riktning, men jag har inte varit tyst när det gäller att klargöra för parlamentet vilken typ av problem som vi har haft, storleken på problemet och dess komplexitet när vi trädde i tjänst.
Vanligtvis karakteriserar jag vårt arbete med yttre förbindelser och utvecklingssamarbete med att säga att det är trevligt att kommissionen är stor.
Vi har förvisso en kritisk massa, men när vi tittar på vad som hänt tidigare är det också sant att vi har varit? kritiskt kassa?.
Vi håller på att gradvis förändra detta.
De siffror som Wijkman nämnde i denna pågående diskussion om hur mycket vi gör inom hälsa och utbildning, pengarna som särskilt riktas till Globala hälsofonden, visar naturligtvis inte hela sanningen.
Vi diskuterar också de totala utgifterna, och jag måste återkomma till denna siffra på 35 procent som målutgift inom de sociala sektorerna, som vi kom överens om med parlamentet och som jag fortfarande tror att vi kan klara av.
Användningen av flexibilitetsmekanismen i Afghanistan har redan tagits upp av min kollega, kommissionär Schreyer.
Vi bör normalisera vårt utvecklingssamarbete och stöd till Afghanistan.
Bästa lösningen skulle vara att placera det som helhet i budgeten.
Det är emellertid fortfarande så att pengar behövs oavsett källan, och vi behöver mer eller mindre dammsuga våra resurser för att klara av det som måste göras i Afghanistan.
Siffran som nämndes av Gill om förnybar energi, avser bara ett särskilt initiativ.
Den totala siffran för vår verksamhet inom energiområdet, särskilt med hänsyn till förnybar energi i samband med utvecklingssamarbetet, är mycket större.
Jag vill också påpeka att vi i Johannesburg sjösatte energiinitiativet tillsammans med medlemsstaterna.
Vi har visat detta genom informationen att medlemsstaternas och kommissionens årliga utgifter inom energiutvecklande verksamhet totalt sett ligger på omkring 0,7 miljarder euro.
Jag noterar med djup tillfredsställelse att Gill citerade min kollega, kommissionär Patten, om behovet av att, inom ramen för vår verksamhet på området, koncentrera oss på fattigdom.
Jag kan bara instämma.
När det rör Globala hälsofonden kan jag tala om att de 15 medlemsstaterna har gjort utfästelser som uppgår till totalt 64 procent av alla utfästelser som gjorts till stöd för denna fond.
Vi måste också ta hänsyn till detta när vi fattar det slutliga beslutet om hur mycket vi anser att det är lämpligt att kommissionen betalar varje år framöver.
Jag vill säga till Dell ' Alba att aspekterna i samband med de mänskliga rättigheterna och införandet av klausuler som hänvisar till de mänskliga rättigheterna, är standardförfaranden.
Om man tittar på hela den nya generationen landstrategidokument som ger oss riktlinjer och skapar grunden för vår verksamhet, land för land i hela världen - detta är inte bara tillämpligt på AVS-staterna, utan också på Asien och Latinamerika, etc. ger dessa dokument helt klart frågorna om styrelseskick, demokrati och mänskliga rättigheter en viktig, framträdande roll.
Vi har ännu inte samma slags mekanismer som i Cotonouavtalet, där vi har förhandlade förbindelser, men denna diskussion är uppenbarligen en viktig del av den pågående dialogen med alla våra partnerländer.
Slutligen vill jag säga till Paasilinna hur vi skall förbättra Tacis-programmet.
Mot bakgrund av det som hänt i Afghanistan under det senaste året, är vi fast beslutna att koncentrera oss på denna grupp av länder av konfliktförebyggande skäl, men förvisso också p.g.a. en starkare känsla av närmare släktskap med dessa länder.
Allt detta håller på att växa fram, och vi har länge talat om behovet av att omdefiniera och uppdatera vårt utvecklingssamarbete med dessa länder.
Jag är säker på att vi kommer att få se en ökad aktivitet, och - hoppas jag - en kraftfullare ekonomisk aktivitet.
Som redan har nämnts gör en ökning på 5,4 procent - till en nivå på 502 miljoner euro - denna grupp av länder till en viktig partner, även ur ett ekonomiskt perspektiv.
