# ID: svediakorp-gov428824
# author: Wijkman (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 328
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Låt mig direkt kommentera kommissionär Nielsons inlägg.
Det är inte så enkelt att vi, i varje fall inte från parlamentets sida, bara kan vänta och se.
Parallellt med budgeten arbetar vi, som ni vet kommissionär Nielson, med det direktiv som ni är ansvarig för och som lägger fast kursen för de närmaste fyra åren, där kommissionen har föreslagit ett totalt belopp på 300 miljoner euro.
Detta belopp är enligt utskottet för utveckling och samarbete alldeles för lite pengar, både för den nödvändiga flexibiliteten och för att gå och in och stödja den globala aids- och hälsofonden, men också för att se till att unionens eget arbete, via våra egna sekretariatsresurser, blir så ambitiöst som möjligt.
Jag tycker att det borde välkomnas, både inom rådet och kommissionen, att parlamentet har denna mycket ambitiösa hållning till en fråga och till ett problem som otvivelaktigt kommer att dominera diskussionerna kring utvecklingsfrågor, inte bara i Afrika, utan i många andra regioner under de närmaste decennierna.
Vid sidan av denna fråga finns ytterligare ett par faktorer som är oerhört viktiga att slå fast när vi diskuterar den del av budgeten som berör utvecklingssamarbetet.
Howitt har redan nämnt fokus på fattigdomsansträngningar, hälsa och utbildning.
Jag vill gärna säga till Nielson att en av orsakerna till att vi återkommer med preciseringar på dessa områden är att de indikationer vi får från kommissionens arbete på fältet är att just hälsovård och utbildning fortfarande får en väldigt liten del av stödet, vilket vi anser vara klart otillräckligt och klart felaktigt.
Slutligen är det oerhört viktigt att vi ökar vår flexibilitet inom Europeiska unionen och ser till att behov som uppkommer i samband med krig och katastrofer inte ständigt skall lösas med och belasta långsiktiga utvecklingsprogram.
Därför är förslaget att finansiera stödet till Afghanistan genom flexibilitetsreserven mycket, mycket intressant.
