# ID: svediakorp-gov428815
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 931
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Jag skall börja med att svara Deprez, som är en stor specialist när det gäller budgetfrågor, samt rättsliga och inrikes frågor.
Beträffande Europol stämmer det att parlamentet planerat för fem miljoner i budgeten för 2002.
Vi ställdes emellertid inför en fråga som ni mycket väl känner till, nämligen frågan om rättslig grund, eftersom Europol inrättats genom en mellanstatlig överenskommelse och den enda finansiering som planerats i denna mellanstatliga överenskommelse är den som kommer av medlemsstaternas bidrag.
Vi började med att fråga Europol vad dessa fem miljoner skulle användas till, och efter en viss tid fick vi äntligen ett svar där Europol, realistiskt och pragmatiskt, sade att man av dessa fem miljoner ville utnyttja 3 400 000 euro till att, inom ramen för kampen mot terrorismen, inrätta en databas och förstärka systemen för kommunikation mellan säkerhetsstyrkorna och underrättelseenheterna.
Utifrån detta förberedde vi det som vi tror är en rättslig grund och som nu överlämnats till rådet.
Jag hoppas, precis som ni, att rådet kommer att lösa frågan om rättslig grund för att kunna utnyttja dessa 3 400 000 euro före årets slut.
När det gäller förskjutningen i tid har jag just lämnat en förklaring.
Jag har talat om dessa fem miljoner för att säga att jag inte helt instämmer i er jämförelse av siffror.
Dessa fem miljoner har inte föreslagits i år igen.
De återkommer inte i årets budget.
Man måste jämföra budgeten för rättsliga och inrikes frågor utan de fem miljonerna från 2002, dvs.
114 miljoner euro, med de 119 miljoner euro som vi vill föreslå.
Jag förstår att det förefaller er mycket lite, men jag uttalar mig under Schreyers kontroll, vilket inte tillåter mig att instämma med er.
När det gäller budgeten för asyl och invandring tror jag att budgetposten för samarbete med tredje land under 2002 huvudsakligen använts till åtgärder för att stödja afghanska flyktingar och hjälpa dem att återvända.
Ingen kan protestera mot en prioritering av den afghanska frågan.
För framtiden är min avsikt att anslagen ur denna budgetpost, där ingen förstärkning planeras, i första hand skall gå till varje tredje land som håller på att förhandla eller just har förhandlat med oss om återvändandeavtal.
Det handlar om att finansiera åtgärder samtidigt med verkställandet av återvändandeavtal.
Jag instämmer i er idé om att det skulle behövas en allmän översikt över budgetverkligheten för de medel som Europeiska unionen redan i dag avsätter för samarbete med tredje land på området asyl och invandring.
Dessa medel finns för övrigt inte enbart inom budgeten för rättsliga och inrikes frågor utan även, och till stor del, inom Relex-budgeten i landstrategidokumenten, i regionala program som Meda eller Cards.
Europeiska rådet i Sevilla bad oss därför att lämna en rapport om effektiviteten i de ekonomiska resurser vi kan avsätta till samarbete med tredje land.
Vi kommer att göra det inom den tid som planerats av Europeiska rådet i Sevilla och jag vill passa på tillfället att för er lägga fram den första bedömningen efter halva tiden av utnyttjandet av den europeiska flyktingfonden under perioden 2000-2002.
När det gäller frågan om utvidgningen, som Sbarbati just tagit upp, vill jag säga att 60 procent av all finansiering som genomförts de senaste åren, enligt budgeten för rättsliga och inrikes frågor till förmån för kandidatländerna, har använts för att förstärka kontrollerna vid de yttre gränserna i kandidatländerna, och de aktuella programmen som ingår i Phare kommer att fortsätta till 2006.
Vi förfogar över en utvärdering av resultatet av dessa program jämfört med de resultat som erhållits av kandidatländerna varje år.
Jag kan säga er att det är prioriteternas prioritet när det gäller kandidatländerna.
Låt oss nu lämna de rättsliga och inrikes frågorna och övergå till information och kommunikation.
Jag kan bara instämma i idén att en informations- och kommunikationspolitik måste bedrivas nära.
Det är anledningen till att vi föreslagit ett nytt synsätt.
Jag kan inte lova er att det nya synsättet kommer att lyckas.
Det kan ingen göra.
Men jag kan garantera er att den enda lösningen består i att inleda ett interinstitutionellt partnerskap och ett mycket nära samarbete med medlemsstaterna.
Om medlemsstaterna inte inleder en nära informations- och kommunikationspolitik kan vi inte göra det från Bryssel.
Det är för mig en ovedersäglig självklarhet.
Ni vet också att medlemsstaternas engagemang är fullständigt frivilligt.
Det innebär att kommissionen och parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, inom en interinstitutionell ram, delta i denna övning eftersom vi tror att det när allt kommer omkring är av intresse för alla, inte bara de europeiska institutionerna utan även medlemsstaternas regeringar, att ha en allmän opinion som är bättre informerad om vad som händer på europeisk nivå.
Men för detta krävs nödvändiga personalresurser.
Det är anledningen till att jag förespråkat att de belopp som skrivits in i förslaget till budget och i den preliminära budgeten, och som hänför sig till kontaktpersonerna för Prince och Media i medlemsstaternas huvudstäder, skall tas med.
Utan detta instrument kan vi inte lyckas med att inrätta detta partnerskap med medlemsstaterna.
Jag tackar för ert stöd i detta hänseende och jag hoppas att vi utifrån detta partnerskap kan utveckla en informations- och kommunikationspolitik som är mer förebyggande, tydligare och har en bättre inriktning.
(Applåder)
