# ID: svediakorp-gov428780
# author: Stenmarck (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 624
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
EU: s administrativa budget har länge varit ett av EU: s stora budgetmässiga problem.
Årets arbete går ut på att försöka hitta långsiktiga lösningar på detta.
I början av året kunde vi förutse ett stort underskott i budgeten för 2003.
Alla beräkningar pekade på detta.
När vi nu har dragit ned på detta underskott och faktiskt ser ett mindre överskott för nästa år kan vi konstatera att i ett långsiktigt perspektiv är sannolikt just 2003 det stora problemet.
I enlighet med Europeiska rådets beslut i Berlin 1999 har vi möjlighet att använda det s.k. flexibilitetsinstrumentet och därmed också skjuta till extra medel.
I sitt preliminära budgetförslag föreslog kommissionen detta för rubrik 5.
Det fanns självklart skäl till detta, inte minst därför att tiden är kort och väldigt mycket skall göras.
Låt mig understryka att det nu bara återstår två och en halv månad tills det slutgiltiga beslutet skall fattas om vilka länder som blir nya medlemmar.
Det återstår sex månader tills 147 observatörer från blivande medlemsländer skall kunna finnas på plats här i Europaparlamentet.
Om bara 15 månader börjar 2004, året då allting förändras, då EU blir en helt annan organisation än den hittills varit, året då förhoppningsvis tio nya medlemmar skall finnas på plats, året då vi tar avgörande steg mot en återförening av ett Europa som alltid varit delat i öst och väst.
Det är ett enormt åtagande, förmodligen det största som någon av oss kommer att få uppleva.
Det är därför glädjande att konstatera att de allra flesta budgetmässiga pusselbitarna börjar falla på plats.
Utvidgningen har högsta prioritet.
De nödvändiga reformerna, inte minst här i parlamentet, är i full gång och skall kunna ske inom de uppsatta budgetramarna och inom den tid vi har till vårt förfogande.
Samtidigt som den definitiva nedräkningen har börjat och tiden blir allt knappare återstår dock väldigt mycket att göra även när det gäller budgeten inför 2003.
Mot denna bakgrund låg det naturligtvis väldigt mycket i kommissionens förslag att använda det s.k. flexibilitetsinstrumentet.
Ändå valde parlamentet och rådet att gå emot kommissionens förslag.
Som ett första steg i rätt riktning har parlamentet och rådet kommit överens om? de breda linjerna för den administrativa budgeten?.
Detta är någonting som är fullkomligt nytt i budgetförfarandet, men som är en fördel i det fortsatta arbetet.
Det åtagande som parlamentet och rådet har gjort, och som övriga institutioner nu måste göra, är att möjliggöra kommissionens nödvändiga satsningar och förberedelser.
Detta måste ske med den bakomliggande insikten och förståelsen att utvidgningen inte är någonting som en institution kan klara av, utan att den är allas vårt åtagande.
Därför har parlamentet försökt vara särskilt kreativt i syfte att skapa utrymme för den finansiering som krävs.
I korthet handlar det om att försöka klara av så mycket som möjligt redan i innevarande års budget för att kunna skapa största möjliga utrymme i budgeten för 2003, när utvidgningen ligger bara ett år framför oss i tiden.
Det utrymme som vi på så vis får skall därefter kunna ligga till grund för att de nödvändiga prioriteringarna för 2003 skall kunna klaras.
Det är detta som vi kallar för frontloading.
Alla institutioner, jag understryker alla institutioner, inklusive parlamentet och rådet, har uppmanats att delta aktivt på detta område.
De reaktioner som jag fått har hittills varit positiva.
Jag är övertygad om att vi kommer att lyckas och därmed skapa det ekonomiska utrymme som inte minst kommissionen behöver för att utvidgningen skall kunna lyckas.
