# ID: svediakorp-gov428722
# author: Maes (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 512
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En stor del av den europeiska budgeten används till jordbrukssubventioner.
Det är ett faktum.
Jag har redan i tjugo år hört sägas att den andelen måste minskas, men det går synnerligen långsamt.
Som ledamot av Europaparlamentet känner jag mig förbittrad och mycket besviken över det faktum att parlamentet fortfarande inte har någon kontroll över detta.
Och när kollegan Casaca då försöker att åtminstone utifrån de befogenheter som vi verkligen har, och som är en budgetmässig befogenhet, få en inblick i hela denna? subventionsbutik?, så ger ni oss ändå inga tillfredsställande svar.
Ni låter er som kommissionär uppenbarligen avfärdas med vad ni hör antydas av de byråkrater som ni har haft omkring er i så många år och som i så många år har nekat parlamentet ett direkt medinflytande.
För vi vill ha en inblick i jordbrukspolitiken, i exportstöden, i det sätt på vilket dessa stöd fördelas.
Vi vill att det skall bli ett slut på exploateringen av tredje världen.
Jag instämmer helt i det som kollegorna Bösch och Morgan sade i fråga om detta.
Jag var i Johannesburg, och jag skäms när jag ser hur vi med våra subventioner dödsdömer ett antal länder som bara har begränsade medel för att överleva.
Det finns ett par länder som enbart har socker att exportera, och vi har lyckats fortsätta att hålla fast vid dessa dumma subventioner till våra? sockerbaroner? tack vare våra medlemsstater.
Parlamentet har inom utskottet för utveckling och samarbete beslutat att det måste bli ett slut på detta.
Men det har obemärkt smugit sig in ett ändringsförslag, och sedan har man här i plenum röstat för att i fråga om sockret återigen tillämpa dessa jordbruksstöd.
De exempel som nämnts här är mycket vanliga.
Vi vill som demokratiska representanter för våra medborgare ha inblick i de här stöden.
Jag kan inte heller få någon förklaring på hur Europa lyckas bevilja överflödiga och skadegörande stöd, medan vi egentligen är förpliktigade till solidaritet med tredje världen.
Jag kom till Botswana, där de förutom diamanter bara har lite boskap att exportera.
Vi slöt ett avtal om detta.
Det finns så många länder i Afrika som vill driva rättvis handel med oss.
Vi skapar fortfarande inga möjligheter till detta.
Slutligen vill jag i fråga om jordbruksstöd påpeka att också exportstöden är en skam för levande djur, som vår allmänna opinion inte accepterar.
Och ni ökar dem!
Det här går inte för sig!
Jag ansluter mig därför gärna till våra kollegers plädering.
Jag var själv under en lång tid ledamot i budgetkontrollutskottet, och jag har stor respekt för dessa kolleger och för deras betänkanden.
Jag läser dem alltid med mycket stort intresse, men jag skulle vilja att något äntligen förändras.
Vi finns trots allt inte här för att hålla butiken öppen.
Vi finns här för att skapa rättvisa.
(Applåder).
