# ID: svediakorp-gov428719
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 825
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag vill tacka parlamentsledamöterna för deras intressanta tal - jag har fått lära mig många nya saker, däribland om den jämställda behandlingen av den belgiska drottningen och om olivodling.
Casaca gjorde rätt i att uttrycka oro om oegentligheter.
Jag vill påpeka att granskning enligt förordning 4045 / 89 resulterat i att ett stort antal oegentligheter har rapporterats till OLAF, och även i identifiering och uppföljning av fall, till vilka Casaca hänvisade.
Detta är mycket viktigt.
Jag vill klargöra kommissionens ståndpunkt om vissa ändringsförslag och kommer också att försöka besvara Casacas fyra frågor.
Den första rör den rättsliga grunden.
Jag vill här nämna tre saker.
För det första är förordning 4045 / 89 en kontrollförordning, inte en förordning mot bedrägeri.
Artikel 37 är därför den lämpligaste rättsliga grunden.
För det andra är dessa ändringar tekniska, och det finns ingen anledning att göra omfattande ändringar vid denna tidpunkt.
För det tredje: Ståndpunkten från Casacas eget utskott, dvs. utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden - grundad på yttranden från parlamentets rättstjänst - var att artikel 37 var den lämpligaste rättsliga grunden.
Det är mycket viktigt för alla som berörs att det görs en åtskillnad mellan kontroll och åtgärder mot bedrägeri.
Detta är skälet till att kommissionen förkastar ändringsförslaget om den rättsliga grunden.
Ändringsförslagen 2, 3 och 4 utvidgar eller stärker till viss grad de befintliga bestämmelserna, och är godtagbara för kommissionen.
När det rör ändringsförslag 5 måste jag betona, eftersom medlemsstaterna redan är skyldiga att inlämna en förteckning över stödmottagarna till kommissionen, att denna del av ändringsförslaget är onödigt.
De metoder som medlemsstaterna använder sig av för att beräkna minsta antal granskningar har kontrollerats av kommissionen, och den anser att metoderna är tillfredsställande.
Av denna anledning förkastar kommissionen ändringsförslaget.
Vi kan godta ändringsförslag 6, även om det verkar vara överflödigt.
Ändringsförslag 7 är mer långtgående än ett tekniskt ändringsförslag och skulle innebära en större förändring i förbindelserna mellan medlemsstaterna, och skulle också kunna få stora rättsliga effekter.
Kommissionen är inte emot själva ändringsförslaget, men med tanke på de rättsliga och politiska aspekterna är det en fråga som måste tas upp på en övergripande nivå, och därför förkastar kommissionen det.
När det rör ändringsförslagen 8 och 9, vill budgetkontrollutskottet att kommissionens personal skall genomföra ett visst antal kontroller per år, en i varje medlemsstat, plus en multinationell kontroll.
När kommissionen fördelar sina initiativ i samband med kontroller, använder den riskanalys.
Denna metod har krävts och stöttats av Europeiska revisionsrätten och parlamentet.
Ändringsförslagen 8 och 9 skulle på ett drastiskt sätt begränsa riskanalysernas effektivitet, p.g.a. den mängd arbete som måste utföras varje år.
GD Jordbruks revisionsavdelning är ansvarig för kontrollen av många åtgärder, och att göra denna avdelning skyldig att utföra alla de kontroller som krävs enligt dessa ändringsförslag - antingen det finns en hög risk eller inte - är inte ett godtagbart förhållningssätt.
Vissa medlemsstater har dessutom en kontrollmyndighet, andra har flera, och det kan uppstå svårigheter i vissa men inte i andra.
I ändringsförslag 8 krävs emellertid en kontroll per medlemsstat och år, hur läget än ser ut: Man tar då inte hänsyn till de fastställda riskerna och det kommer att innebära att knappa resurser också används för kontroller där det finns låg risk.
Om parlamentet har för avsikt att frångå denna normala granskningsmetod, innebär det i praktiken att det kräver att kommissionen skall få ytterligare medel för att rekrytera nödvändig personal.
Till sist: Ändringsförslaget från Cunha om offentliggörande av förteckningen över stödmottagare, som Casaca hänvisade till.
Kommissionen stöder öppenhet och genomsynlighet, men anser inte att detta är ett bra förslag.
Man kan fatta beslut om programmet så tidigt som ett år före det att vissa granskningar inleds, och att ge en stödmottagare ett meddelande ett år i förväg om att en kontroll skall utföras kan inte vara en bra kontrollpraxis.
I vilket fall som helst förbjuder förordning 4045 / 89 en användning på detta sätt av namngivna uppgifter.
Jag förstår att det också är en fråga om volym som har att göra med den praktiska genomförbarheten när det gäller att dela ut informationen på ett meningsfullt sätt.
Därför kan kommissionen inte godta detta ändringsförslag.
När det rör det enskilda fallet avseende smör, kan jag inte ge er alla uppgifter i sammanhanget.
Jag uppmanar er emellertid att skicka en skriftlig fråga till kommissionen om detta.
Vi kan då ge er färskare information om vilka åtgärder som har vidtagits.
Vi får återkomma till de mer allmänna politiska frågorna, därför att jag vill begränsa mina kommentarer till det aktuella förslaget.
