# ID: svediakorp-gov428709
# author: Casaca (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 764
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
Det åligger mig, i enlighet med artikel 9.1 i arbetsordningen, att meddela er att jag är jordbrukare och att jag i denna egenskap har ett direkt intresse av allt som har att göra med jordbruksfonden, såsom detta förslag till förordning.
Kommissionen föreslår en minskning av antalet obligatoriska kontroller av affärs- och industriföretag som tar emot gemenskapsmedel i form av exportbidrag till avsättning av jordbruksöverskottet på den inre marknaden eller andra marknader.
Vi har inget att invända emot minskningen av detta antal, givetvis under förutsättning att kvaliteten, gemenskapskaraktären, urvalsförfarandet och öppenheten i förfarandet förbättras betydligt.
Det är med stor oro vi har följt den höga andelen bedrägerier och oegentligheter i den verksamhet vars kontroll omfattas av denna förordning, främst när det gäller exporten av levande djur och avsättningsbidrag för mjölkprodukter, och detta har vi påpekat gång på gång.
Så som kunde konstateras i den europeiska processen om manipulering av smör, är bedrägerierna mot gemenskapens ekonomiska intressen oupplösligt förbundna med bedrägerierna mot medlemsstaternas ekonomiska intressen, mot folkhälsan och mot jordbrukarna, i vilkas namn dessa stora belopp med gemenskapsmedel betalas ut, men som ofta är de som drabbas.
I enlighet med färska uppgifter som avslöjats i massmedia ökade antalet beslag av manipulerade livsmedelsprodukter i medlemsstaternas tullar från 2 340 år 2000 till 4 106 år 2001, och tjänstemän i kommissionen har sagt att den organiserade brottsligheten i dag ägnar sig mer åt livsmedelsmanipulering än åt förfalskning av lyxvaror.
Vi får också nyheter om klara otillräckligheter i medlemsstaternas kamp mot manipulering av livsmedel, framför allt när det gäller nyckelområden som vin, olivolja, kött och mjölkprodukter.
Under dessa omständigheter vill vi återigen trycka på, såsom vi har gjort de tre senaste åren, för att kommissionen skall öka sina direkta kontroller av bedrägerier och manipulering inom handeln och livsmedelsindustrin.
Vi gläds naturligtvis åt förslagen till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, vilka ifrågasätter fortsättningen för den intervention som har visat sig vara uttalade inviter till bedrägerier och manipulering, där inkomststödet till jordbrukarna är av tvivelaktig effektivitet och där man menar att vi hellre skall välja direktstöd utifrån jordbruksareal och arbete på landsbygden genom kriterier om hållbar utveckling.
Det finns givetvis ingen möjlighet till effektiv kontroll utan en öppenhet i förfarandena och utan en demokratisk uppföljning från parlamentets sida.
Flera år efter skandalen med camorrans manipulering av mer än 35 000 ton smör, som avsattes i och utanför Europa av företag för mjölkprodukter i flera europeiska länder, vet vi ännu inte vilka företag som deltog och vilka åtgärder som har vidtagits mot dessa företag från de europeiska institutionernas sida, eller vilka åtgärder som har genomförts för att förebygga denna typ av handlingar.
När skall vi få en slutlig redogörelse för denna process?
Vilka framsteg har gjorts i de fysiska kontrollerna av dessa högriskprodukter som gör att vi kan hysa rimliga förväntningar på att skandaler av denna kaliber inte skall återupprepas?
Jag vill framhålla att det är oacceptabelt att anse att bara manipulering av mjölkprodukter som är direkt subventionerade med gemenskapsmedel skall anses beröra gemenskapens ekonomiska intressen.
Om denna logik accepteras så bestraffas den jordbrukare som överskrider sin produktionskvot för produktion av mjölk från kor hårt, med tanke på gemenskapens ekonomiska intressen, medan den industri som säljer mjölkprodukter på marknaden som inte är gjorda av mjölk inte bestraffas, trots att detta skadar gemenskapens ekonomiska intressen i ännu högre grad.
Jag tycker också att det är viktigt att inom ramen för denna förordning sprida listan över affärs- och industriföretag och respektive belopp som de får i subventioner för att saluföra överskott.
Jag kan inte förstå av vilka skäl som ett anbudsförfarande för en affärsupphandling eller för att bevilja ett vetenskapsanslag nödvändigtvis måste vara offentligt så att beloppen och de inblandade blir kända, när allmänheten, då det gäller de multinationella företagen, som ibland får oerhört stora belopp för avsättning av livsmedelsprodukter, inte har rätt att få veta vilka dessa är, vad de får i bidrag, eller vilka ändamål de har.
Att demokratisera Europa och att öka medborgarnas förtroende för institutionerna kan bara ske genom en öppnare inställning och lika behandling i förfarandena.
Vi hoppas att denna ändring av förordningen beaktas på vederbörligt sätt, både av rådet och kommissionen, som unika möjligheter för att övervinna de uppenbara otillräckligheterna på detta område för att skydda gemenskapens ekonomiska intressen.
