# ID: svediakorp-gov428701
# author: Whitehead (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 513
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Kommissionär Wallström livar alltid upp våra förhandlingar och det är vi tacksamma för.
Allvaret i vissa kommentarer ni kommer att få höra från kammaren i dag är inte riktat mot henne, utan mot det faktum att hon finns i en institution som nu befinner sig på kollisionskurs mot en annan.
Föredraganden sade att de som lyssnar på oss från åhörarläktaren i dag, kanske vill veta vad ordet? kommittéförfarande? innebär.
Det kanske en del av oss också vill.
Våra besökare bör inte lämna oss med känslan att kommittéförfarandet rent praktiskt kan tolkas som ett medel genom vilket kommissionen kan hindra parlamentets vilja.
Vi är en vald institution.
Vi har vissa maktbefogenheter.
De har utökats.
De är fortfarande inte så väldigt stora, men vi vet hur långt de sträcker sig.
När det gäller denna fråga måste jag säga till kommissionären - och jag hoppas att hon säger det till kommissionär Liikanen - att vi i kammaren har fört en diskussion som har sträckt sig över ett antal mandatperioder, över i stort sett hela den period då alla som nu sitter i kammaren har varit verksamma, från 1993 och framåt.
Under 1997 avsåg kommissionen att ge sig själv ytterligare befogenheter att försena saken, och så blev fallet, även om detta ifrågasattes, eftersom vi alla i kammaren - och alla som liksom jag tjänstgör i förlikningskommittén - håller med föredraganden om att vi måste erkänna de svårigheter som uppstår när det inte ännu finns några egentliga alternativ till vissa former av djurförsök.
Vi har tagit fullständig hänsyn till detta under våra överläggningar, då vi kommit fram till att det kan ta ytterligare ett årtionde innan vi når den punkt och kan dra den slutsats som vi alla vill.
Men vad händer under tiden?
Vad händer om denna förlikning misslyckas?
Vi talar då inte bara om någonting som bara är tillfälligt, som bara skall gälla under den nuvarande förlikningen.
Vi talar om någonting helt annorlunda.
Jag skulle vilja läsa upp för kommissionären den femte punkten i vice ordförandens skrivelse, som författats på vårt utskotts vägnar till kommissionär Liikanen.
Han säger att kommissionen utövade sina befogenheter - som i vilket fall som helst ifrågasätts - under 1997.
När genomförandedatumet för försäljning av kosmetika som utprovats på djur senarelades till den 30 juni 2002 genom direktiv 2000 / 41 / EG, skulle denna senareläggning - för att citera ur skäl 10 - ske? för sista gången?.
Nu är vi här igen - och det är inte sista gången, det är den näst sista gången.
Eller handlar det om en hel rad förseningar och hinder?
Har man ett valt parlament måste man lyssna på vad det säger, annars kastar folket på åhörarläktaren bort sin tid och vi kastar bort vår tid genom att komma hit.
Fru kommissionär!
Ni måste be kommissionär Liikanen att fundera över saken.
