# ID: svediakorp-gov428654
# author: Terrón i Cusí (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 468
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I min kollega Carmen Cerdeiras namn, som varit skuggföredragande för detta betänkande och som tyvärr inte kan vara här i dag, skulle jag vilja förklara den socialdemokratiska gruppens uppfattning.
Ni vet - och jag vill ge ett exempel - att för var dag som går passerar fler personer i Europeiska unionen sina staters gränser.
Under 1999 var de 250 miljoner personer.
Denna verklighet gör att de medborgare som förflyttar sig löper risk att utsättas för brott, såväl i som utanför den stat där de har sitt hemvist.
Från stölder till, ibland, terrorism vars gissel fortfarande på ett grymt sätt plågar Europeiska unionens territorium.
Utan tvivel är den grönbok och det betänkande vi i dag antar ett framsteg för att få ett slut på de nationella fysiska gränserna när det handlar om brottsoffer.
Vi bör uppnå att man inom detta område för frihet, säkerhet och rättvisa i unionen skall ge medborgarna en verklig tillgång till rättvisa så att de kan få ett lämpligt rättsligt skydd varsomhelst inom unionens territorium.
Av den anledningen har medborgarnas Europa ingen mening för mig om man inte dessförinnan antar nödvändiga åtgärder för att förbättra och beakta även brottsoffrens rättigheter ur ett helhetsperspektiv.
Det är nödvändigt att alla personer, inklusive tredje lands medborgare, som direkt eller indirekt utsatts för ett brott på någon av unionens medlemsstaters territorium skall få en likvärdig minimibehandling.
Europeiska unionen kan inte acceptera att personer behandlas olika beroende på i vilken medlemsstat de utsatts för brott eller beroende på sin nationalitet.
Ersättningen till offren är en grundläggande aspekt för min grupp.
Den bör vara kärnan i det europeiska brottsbekämpningssamarbetet.
Jag välkomnar kommissionens förslag och även Angelillis betänkande, som jag också vill gratulera med tanke på det intresse och den välvilja hon visat.
Jag tror att alla grupper är mer eller mindre överens om detta betänkande.
Jag vill bara visa på några punkter som är grundläggande för oss och som vi vill uttrycka att vi är för: principen om icke-diskriminering i punkt 13, stödet till frivilligorganisationer som dagligen arbetar med brottsoffer, villkoren för behandling och mottagning av offren, på det sätt jag tidigare nämnt, harmonisering av ersättningssystem till brottsoffer som fastställts av medlemsstaterna i relation till levnadsstandard, garantin för alla medborgare och de med legal hemvist på unionens territorium att med hjälp av gemensamma kriterier kunna få ersättning då de är brottsoffer.
Därför stöder vi bildandet av ett europeiskt organ för brottsoffer, bildandet av en europeisk fond som garanterar ersättningen till brottsoffer och naturligtvis fastställandet av harmoniserade formulär på unionens alla språk.
Då tror jag att vi har ett förslag som innebär ett verkligt steg framåt.
