# ID: svediakorp-gov428624
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 539
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Jag vill först gratulera föredraganden Evelyne Gebhardt till hennes betänkande och instämma i den inledande utsagan att det rättsliga samarbetet på europeisk nivå kan fungera på ett effektivare sätt om de främsta inblandade, det vill säga domare och åklagare, får en kontinuerlig utbildning.
Detta behov erkändes och bekräftades av stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet i Laeken, vilka gav en ny knuff för projektet att inrätta ett europeiskt nätverk för rättslig utbildning.
I debatten som följde på den franska regeringens initiativ väckte kommissionen en rad frågor av rättslig och teknisk karaktär angående inrättandet av ett europeiskt nätverk för rättsutbildning.
Dess viktigaste frågor var följande: för det första, domarkårens oavhängighet, som måste bibehållas.
Hellre än att införa stelbenta utbildningsscheman är det lämpligt att framför allt förse domarna och åklagarna med nödvändiga medel för att kunna skapa och genomföra denna utbildning på ett flexibelt sätt.
För det andra är det nödvändigt att ta hänsyn till redan existerande strukturer och på ett fullständigt sätt undersöka disponibla instrument för medvetandegörande: det europeiska rättsliga nätverket och det europeiska nätverket för civila och kommersiella ändamål.
Slutligen är det lämpligt att vara medveten om det allmänna problemet med en fördelning av det rättsliga samarbetet mellan de första och tredje pelarna i fördraget, vilket enligt vår mening innebär antagandet av två identiska dokument, ett problem som förvärras av specifika egenskaper relaterade till opting out-protokollen i Danmark, Förenade kungariket och Irland.
Europaparlamentet försökte i sitt stöd till initiativet besvara dessa frågor, främst den sista frågan om dubbel rättslig grund.
Kommissionen ger sitt fulla erkännande av föredragandens ansträngningar.
Den accepterar dock inte passerelle-formuleringen i artikel 42 i fördraget om Europeiska unionen, vilken vi anser är oproportionerlig och orealistisk.
Vi håller med om tanken att fördelningen av de rättsliga frågorna mellan de två pelarna skapar svårigheter.
Men vi anser att det effektivaste sättet att komma över dessa svårigheter är att överge pelarstrukturen inom ramen för konventionen om Europeiska unionens framtid.
I det arbetsdokument som kommissionen lagt fram om ett? europeiskt nätverk för rättsutbildning? har vi föreslagit tre möjliga alternativ: att inrätta ett utbildningsnätverk genom ett dokument från rådet, inrätta en gemenskapsbyrå för detta ändamål, eller att bevara det nuvarande nätverkets verksamhet och samtidigt stärka unionens stöd till denna.
Coreper kom den 27 juni i år fram till ett allmänt principavtal om det tredje alternativet och underströk det intresse man har för verksamheten i det nuvarande nätverket och en förstärkning av dess aktiviteter.
Kommissionen anser att det för närvarande är det som bäst motsvarar behoven och som bör ge mest positiva resultat.
Nätverket har för övrigt redan inlett sitt arbete med denna inriktning.
Rådet har antagit ett ramprogram för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, Agis-programmet, utifrån modellen för gemenskapsramen för verksamhet för att underlätta det civilrättsliga samarbetet.
Kommissionen anser därför att vi har program för att stödja verksamheten och respektera utvecklingen av den rättsliga utbildningen i Europa, såväl den civilrättsliga som den straffrättsliga, vilket vi menar är ett särskilt viktigt mål med tanke på den kommande utvidgningen.
