# ID: svediakorp-gov428486
# author: Iivari (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 454
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, bästa kolleger!
Efter toppmötet i Lissabon har utbildningen fått en allt viktigare roll i EU: s strategi.
Kommissionär Reding har på ett träffsäkert sätt beskrivit att det pågår en tyst revolution när det gäller utbildning.
Karaktäriseringen stämmer även i negativ bemärkelse.
Europaparlamentet och utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott har inte haft någon nämnvärd roll när man har satt upp målen för utbildningen.
Systemet med öppen samordning som även tagits i bruk på utbildningsområdet har fört över tyngdpunkten i diskussionen från de demokratiskt valda organen till tjänstemännen inom förvaltningen.
Det är bra att vi nu tack vare Kathleen Van Brempts förtjänstfulla betänkande kan tala om livslångt lärande här i plenum.
Ju mer man utnyttjar de mänskliga resurserna, desto positivare inverkan har det på ekonomin som bygger på människors kunskaper och skicklighet.
Att se till att alla medborgare så bra som möjligt hänger med i utvecklingen är förutom etiskt hållbar, även klok och pragmatisk politik.
Livslångt lärande har en allt större betydelse när det gäller medborgarnas delaktighet, ökandet av sysselsättningen och förnyandet av arbetskraften.
Sysselsättningen och motivationen underlättas om man ännu tydligare än förut kopplar ihop genomdrivandet av livslångt lärande med sådana utbildningsmål som utgår från behoven i arbetslivet.
Trots det vill jag betona det stycke i kulturutskottets betänkande, enligt vilket livslångt lärande inte enbart är en social nödvändighet.
Det bör även vara allas sociala rättighet oberoende av ålder, kön och social bakgrund.
Utbildningens likvärdighet är av många orsaker en rätt svårgenomförbar målsättning.
Ändå är det just utbildningen som stakar ut vägen mot jämlikhet.
Därför vill jag betona behovet av att ställa upp särskilda mål, för att inkludera sådana människor i det livslånga lärandet som inte har avslutat sina studier på mellannivå, är outbildade, som har speciella behov och inlärningssvårigheter eller som socialt sett befinner sig i en svag ställning.
Man måste komma ihåg att en högklassig grundutbildning skapar grundförutsättningar för livslångt lärande.
Det är inte så realistiskt att till exempel tala om avancerade kunskaper i datateknik, om det brister i läs-, skriv- och räknekunskaperna.
Fastän det åligger medlemsstaterna att organisera utbildningen behöver vi konkreta europeiska mål och åtgärder.
Kommissionens meddelande är ett steg i rätt riktning.
Man måste även sträva efter att hitta en gemensam syn på vilket det egentliga innehållet är i de grundkunskaper som räknades upp i Lissabon - vilka alltså är informations- och kommunikationstekniska kunskaper, främmande språk, teknisk utbildning, företagsamhet och social kompetens.
Målen är lättare att nå om vi vet vad vi eftersträvar.
