# ID: svediakorp-gov428483
# author: Schmid, Herman (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 433
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Fru talman!
Vi ägnar oss åt att göra upp långa listor med önskemål.
Vi talar om det kommande kunskapssamhället och om livslångt lärande, och det finns inga gränser för vad vi önskar i full enighet.
Detta blir dock bara ett slags piratpolitik, eftersom verkligheten när det gäller utbildningspolitiken i medlemsländerna ser helt annorlunda ut.
Där måste man prioritera och väga utgifter för utbildning mot andra utgifter.
Just nu skär man ner på utbildningsutgifterna.
Då hjälper det inte mycket att vi sitter här och pratar om våra långa listor.
Vi borde prioritera i stället för att göra upp långa listor.
Vi borde prioritera de allra viktigaste uppgifterna.
Jag håller med dem som säger att vi i så fall måste prioritera de lågutbildades behov.
Utbildningsväsendet förstärker nämligen skillnader om man inte bygger in kompensationer.
Jag vill särskilt peka på två aspekter som jag tycker är viktiga och som kanske är litet underbetonade på de långa listorna.
Det finns för det första ett oerhört behov av omskolning till ett helt yrke.
Det räcker inte med litet träning här, litet tilläggsutbildning här och en extra kurs där.
Det behövs utbildning från ett yrke som inte längre behövs - t.ex. lantarbetare, skogsarbetare eller fiskare - till ett yrke i en expanderande tjänstesektor.
En sådan övergång klarar man inte med en kurs på sex veckor, utan det behövs långa utbildningsprogram.
Sådana utbildningsprogram blir dock ganska dyra, och det är därför svårt att få politiskt stöd för dem.
Detta är emellertid oerhört viktigt, eftersom vi i Europa står inför stora strukturomvandlingsproblem som kommer att kräva hela yrkesskiften.
För det andra skulle jag vilja betona lärande organisationer eller lärande som är inbyggt i arbetsprocesserna.
Detta nämns förvisso i kommissionens motivering, men det borde ägnas mera intresse.
Eftersom vi vet att det kommer att bli svårt att få ekonomiska resurser till en mängd skolutbildning, är det oerhört viktigt att vi försöker skapa organisations- och arbetsformer som ger utrymme för kontinuerlig träning, skolning och lärande som en del av arbetsprocessen.
Det är svårt att skicka folk på kurser, men det är kanske lättare, billigare och bättre att se till att folk kan lära på jobbet.
Vi kan ta den nya IT-sektorn som ett exempel.
Alla de små IT-företag som växte fram under 90-talet hade råd att låta folk experimentera och lära sig på arbetsplatsen, och det var mycket framgångsrikt.
Detta kan man lära av.
