# ID: svediakorp-gov428482
# author: Zorba (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 309
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Jag tror att vi alla är överens om att livslångt lärande är ett viktigt politiskt instrument, och jag skulle vilja tacka Van Brempt för att hon går rakt på sak.
Trots alla våra överenskommelser, trots det faktum att vi alla inser att yrkesutbildning och livslångt lärande måste kopplas samman med arbetslivet för att ge resultat, finns det ett problem och en lucka.
Yrkesutbildning och livslångt lärande bygger på allmän utbildning, ett område med väldiga egna problem, och yrkesutbildning kan inte ersätta en dålig allmän utbildning.
Det finns väldiga skillnader mellan medlemsstaterna på området allmän utbildning, vilket erkänns i betänkandet, och följaktligen också väldiga luckor och väldiga problem när det gäller livslång yrkesutbildning.
Ett typiskt exempel är att det ännu inte råder enighet om vad grundläggande färdigheter i utbildningen innebär.
Varje gång OECD-statistik om de olika länderna offentliggörs hörs ett ramaskri, och det finns länder som har svårt att godta de använda kriterierna.
Dessutom måste utbildningssystemen förändras och förbättras.
Men vad gör vi, Europeiska unionen, åt saken?
Vi försöker samordna, men gör litet utöver det.
Detta är, anser jag, en väldig politisk brist.
Vad gör medlemsstaterna i fråga om sina strategier för livslångt lärande?
Minst varannan medlemsstat saknar en bestämd strategi, men en strategi är nödvändig om vi skall få till stånd ekonomisk utveckling, om vi skall förbättra arbetssamheten och rörligheten och om vi skall förbättra programmen mot arbetslöshet.
Jag tror att en mycket viktig faktor skulle vara att låta medlemsstaterna fastställa en budget.
Likaså bör livslångt lärande kunna nå de missgynnade, de outbildade, människor som har lämnat skolan tidigt, de arbetslösa och, naturligtvis, invandrarna.
