# ID: svediakorp-gov428450
# author: Berthu (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 531
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag anser att betänkandet om unionsmedborgarskap uppvisar en något schizofren sida.
Å ena sidan oroar man sig i betänkandet över det allt lägre deltagandet i Europavalen, som visar på ett ointresse från medborgarnas sida, och som om det fortsätter, jag citerar, kan:? leda till att valet till parlamentet förlorar i legitimitet?.
I betänkandet påminner man också, enligt samma tankebanor, om att unionsmedborgarskapet inte enbart kan skapas ovanifrån, och att man ändå måste ha ett minimum av deltagande från medborgarnas sida.
Allt detta är helt korrekt.
Men om man, å andra sidan, söker orsakerna till medborgarnas ointresse, finner man dem i förslagen i själva Coelhobetänkandet.
I det yttrande från utskottet för konstitutionella frågor som bifogats betänkandet begär man till exempel återigen att transnationella listor skall upprättas vid Europavalen, vilket vore det bästa sättet att öka känslan av medborgarnas distansering gentemot unionen.
I själva betänkandet finner man det traditionella kravet på att stadgan för de grundläggande rättigheterna skall ges ett bindande rättsligt värde, vilket särskilt skulle kännetecknas av att de nationella demokratierna inte längre får definiera en stor del av sina medborgares rättigheter.
I förbigående vill jag påminna om att man i denna stadga på ett enastående sätt bortser från de nationella medborgarskapen, och inte ens nämner medborgarnas grundläggande rättighet att demokratiskt uttrycka sig inom ramen för sin nation.
I Coelhobetänkandet läser vi vidare, i stycke 3, om ett krav på att invandrare från tredje land skall beviljas rättigheter som i så stor utsträckning som möjligt liknar dem som unionsmedborgarskapet medför.
Med andra ord skulle unionsmedborgarskapet beviljas i praktiken, om inte i princip, för invandrare som inte är medborgare i någon medlemsstat.
Kan denna typ av förslag få våra medborgare att tycka om EU?
Jag begär inte något allmänt svar från er nu, mina kära kolleger, men jag vill be er att fundera över frågan.
Kortfattat, och sammanfattningsvis, har alla dessa förslag, och många andra som jag skulle kunna nämna, en tendens att minska eller begränsa nationsrättigheterna.
Men unionens institutioner tycks hittills inte förstå det grundläggande faktum att medborgarna är djupt förankrade i sina nationer, och att institutionerna genom att angripa dessa eller förringa dem, skadar medborgarna och avlägsnar dem från EU.
Samtidigt som våra medborgare, liksom vi, är övertygade om intresset hos och nödvändigheten med det europeiska samarbetet, är det alltså unionens egen inställning som gör att medborgarna tröttnar på EU.
Kära kolleger!
Unionen måste radikalt ändra inställning om den vill återuppta kontakten med medborgarna.
Det konvent som samlas för att förbereda 2004 års regeringskonferens kommer att ge oss tillfälle att göra detta under de kommande månaderna.
De förslag som konventet lägger fram måste ge en tydlig signal om att Europa måste grundas på dess nationer, och att Europa kommer att respektera deras rättigheter.
Det måste framför allt inte enbart vara tydligt att unionsmedborgarskapet inte ersätter de nationella medborgarskapen, utan också att det förblir underordnat dessa.
