# ID: svediakorp-gov428441
# author: Gemelli (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 488
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Herr talman, herr kommissionär, ärade kolleger!
Det kan aldrig vara onödigt att tala om det europeiska medborgarskapet och vi kan aldrig tala för mycket om det, även därför att man ofta gör gällande att medborgarna är européer utan att detta sedan räknas dem till godo.
I själva verket börjar medborgarna känna sig som européer, och de börjar känna sig som européer i den stund de inleder ett samtal med de europeiska institutionerna.
Medborgarskap är dock något mer, något som befäster tillhörigheten till denna europeiska dimension, i vilken medborgaren måste känna sig som konstruktör och ansvarig i en stund av stort uppsving och stor dynamik.
Vi anser att deltagandet i de europeiska valen är lågt och hela tiden sjunker, men låt oss fråga oss: vad garanterar vi medborgarna i våra medlemsstater för att de är européer?
Vi garanterar inte en ömsesidig rätt till studier mellan medlemsstaterna.
Vi garanterar inte rätten att få lyssna till sitt eget språk.
Vi garanterar inte rätten till arbete.
Vi garanterar inte - som föredraganden Coelho sade i sitt utmärkta betänkande - rörelsefriheten.
Vi erkänner inte utbildningsbevis och således erkänner vi inte rätten till arbete.
Vi erkänner inte rätten till hälsa.
Dessa påståenden gör jag ur medborgarnas synvinkel, för jag tar emot de framställningar som medborgarna skickar till Europaparlamentets utskott för framställningar.
Framställningar i vilka de beskriver sitt missnöje med denna situation inom unionens medlemsländer.
Därefter skulle jag vilja framhäva en stor motsättning.
Vi har skapat Schengen, som är en milstolpe för hela världen och i synnerhet för de länder där det fortfarande pågår krig om territorium och gränser, men vi vidmakthåller medlemsstaternas rätt att utvisa medborgarna i Europeiska unionen från en medlemsstat till en annan.
Är det verkligen möjligt att rätten att utvisa finns kvar eller står det i motsättning till Schengen?
Vi kan utvisa medborgarna utanför Schengens gränser, inte inom dess territorium.
Därför anser jag att vi bör göra allt som står i vår makt för att bygga detta Europa med medborgarna som utgångspunkt.
Vår utgångspunkt bör vara just detta erkännande av den rättsliga ställningen, som av goda skäl står i centrum för stadgan för de grundläggande rättigheterna och måste införlivas i fördragen.
Om vi inte förmår att göra detta, kan vi skriva många konventioner men vi kommer inte att kunna bygga Europa, i synnerhet inte då ett land - jag syftar på Irland, men det skulle kunna vara många andra, inklusive mitt eget - har vägrat att erkänna, underteckna och rösta för Nicefördraget och då tre medlemsstater inte har gått med på att delta i den gemensamma valutan.
Vi har alltså en lång väg att gå.
Låt oss alla anstränga oss för att bygga detta Europa kring medborgarna!
