# ID: svediakorp-gov428437
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 902
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag vill först och främst på kommissionen vägnar tacka fru Stenzel för hennes betänkande om Europeiska byrån för återuppbyggnad.
Det är ett grundligt och tankeväckande betänkande som ger upphov till många viktiga frågor.
Min kollega, kommissionär Patten, diskuterade det med vissa av er vid sammanträdet i Strasbourg den 2 juli, och delade ut ett informationsdokument i juni som jag hoppas täckte många av frågorna från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik.
Kommissionär Patten har lovat att lägga fram en rapport, i vilken han redovisar det framtida genomförandet av biståndet före slutet av 2003.
Denna kommer att utgöra grunden för de rekommendationer som kommissionen måste överlämna senast den 30 juni 2004, enligt förordningen om Europeiska byrån för återuppbyggnad.
Jag kommer i dag att redovisa en del preliminära tankar, men låt mig först göra några kommentarer om vissa specifika punkter i betänkandet.
Det gläder mig att föredraganden så tydligt erkänner effektiviteten och den goda förmågan att lösa uppgifter vid Europeiska byrån för återuppbyggnad.
Byrån har verkligen varit framgångsrik.
Den utför ett extraordinärt arbete när det gäller att kanalisera gemenskapsbistånd till f.d. republiken Jugoslavien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.
I detta sammanhang vill jag också betona framgångarna med decentraliseringen till kommissionens delegationer.
Detta har, t.ex., varit en viktig faktor för det framgångsrika genomförandet av bistånd från Europeiska gemenskapen till Bosnien och Hercegovina.
Kommissionen stöder många av observationerna i betänkandet.
Vi instämmer t.ex. i parlamentets förslag att vi i allt högre grad måste koncentrera oss på att skapa institutioner och en bättre förmåga.
Detta är förvisso vårt förhållningssätt.
En stor andel av det totala biståndet fördelas till att skapa institutioner, och det ökar ständigt.
Landstrategidokumenten och de fleråriga vägledningsprogrammen tillåter en viss flexibilitet och behöver inte revideras för dessa övergångsbestämmelser.
Swoboda nämnde frågan om olaglig invandring och vägarna genom Balkan, och vi har klargjort mycket tydligt att vi behöver ett regionalt förhållningssätt för att bekämpa olaglig invandring och organiserad brottslighet i sydöstra Europa.
Under det svenska ordförandeskapet organiserade vi det första mötet mellan de fem länderna i regionen, därför att utan regionalt samarbete kommer vi inte att lyckas.
Vissa medlemsstater har utvecklat ett nätverk mellan sambandsofficerare och vi har samarbetat med gränsvakter och poliskårer i regionen, och detta har absolut förbättrat läget, även om det fortfarande återstår mycket att göra.
Det skifte som jag har nämnt ovan är tillämpligt på länder med decentraliserade delegationer, och på dem där byrån har verksamhet.
Det finns inget skäl att tro att byrån kommer att hantera programmen för skapande av institutioner på ett mindre framgångsrikt sätt än de för fysiskt återuppbyggande.
Den rättsliga grunden för byrån är fullständigt tillräcklig och behöver inte ändras.
Vi vill inte heller ändra dess framgångsrika märkesnamn, även om huvudinriktningen inte längre är återuppbyggnad.
I betänkandet föreslås att byråns förordningar bör ändras, om dess territoriella behörighet skulle utvidgas.
Beslutet att utvidga byråns mandat till hela f.d. republiken Jugoslavien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, fattades p.g.a. exceptionella omständigheter.
Vi ser inget behov av att utvidga byråns territoriella behörighet ytterligare.
I betänkandet betonas behovet av samordning.
Vi delar denna åsikt.
Det är absolut nödvändigt att se till att vårt bistånd skapar högsta möjliga mervärde.
Det är därför glädjande att notera den systematiska och omfattande samordning som redan sker mellan kommissionens tjänsteavdelningar och aktörer på platsen.
Från tidigare debatter vet jag att ni vill diskutera frågan om framtiden för biståndet till västra Balkanområdet och dess organisatoriska aspekter, däribland behörigheten för Europeiska gemenskapens delegationer och byrån.
Preliminärt anser vi följande.
Det finns inget skäl att anta att det faktum att byrån och kommissionens delegation finns i samma land resulterar i överlappning.
Alla delegationers politiska roll och ställning i regionen är identisk, när det inte handlar om genomförandet av biståndet.
De koncentrerar sig på att utveckla de politiska och institutionella förbindelserna med Europeiska unionen.
I samband med att respektive land når längre i stabiliserings- och associeringsprocessen, måste vi bedöma om stödet till processen med att ge länderna europeiska standarder behöver integreras fullständigt i delegationernas politiska arbete.
Denna fråga kommer att vara central för beslutet om byråns framtid.
Vi kan dock inte ge ett tydligt svar vid denna tidpunkt.
Vi tror framförallt inte att det är till nytta för regionen att lägga ned nyligen inrättade arrangemang som fungerar bra.
Att få till stånd en välfungerande förvaltning får inte hindra vårt primära mål att skapa verkliga förändringar på platsen.
Det är tydligen så att vi emellertid måste ha öppna alternativ och vara beredda att förändra sättet på vilket vi ger bistånd, när det finns fördelar med att göra det.
Kommissionen kommer att se till att dessa beslut fattas på grundval av vad som är mest effektivt när det gäller att uppfylla de fyra målen: större fokus på kvalitet, snabbare genomförande i enlighet med de bästa förvaltningsnormerna, synlighet och framförallt resultaten av våra program på platsen.
Parlamentets åsikter kommer att vara ovärderliga i samband med utvecklingen av arrangemang som passar bäst för regionens behov och den strategiska ambitionen för dess djupare integrering i Europeiska unionen.
