# ID: svediakorp-gov428436
# author: Volcic (PSE). - (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 432
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Kollegan Stenzels utmärkta betänkande, om vilket vi alla i huvudsak är överens, försöker ge en positiv bild av en översyn som dock uppenbarligen inte kan vara annat än problematisk.
Det kan knappast vara någon överraskning att det råder skilda meningar om en byrå som förvaltar stödfonder för sydöstra Europa och vi kan således förstå uppmaningarna att ta initiativ till lämpliga undersökningar på antaganden om bristfällig förvaltning och / eller korruption i förbindelse med projekt, i synnerhet på energiområdet.
Därav det påtalade behovet att uppnå större insyn i de finansiella överföringarna och byråns praxis i organisationens samtliga avdelningar.
Inte ens begäran om att en internrevisor skall utses och att revisionsrättens betydelse, vikten av en styrekonom och slutligen rollen för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning behöver förstärkas kommer som någon överraskning.
Alltsammans visar att utvecklingen har varit den fruktade, men även rätt så förutsägbara: det är inte möjligt att åstadkomma mirakel i regionen och det är svårt att alltid garantera god förvaltning, men det är uppenbart att vi måste göra allt som står i vår makt för att reducera möjligheterna att erbjuda och ta emot olagliga ersättningar.
Det saknas som synes en strategi för internationellt samarbete och det är rätt så allvarligt.
Det saknas även en strategi för vår organisation, men det är svårt att fastställa en strategi när man inte vet hur gränserna kommer att se ut i morgon eller i övermorgon.
Allt detta bör vi ha i åtanke.
Under tiden har emellertid befogenheterna för Europeiska byrån för återuppbyggnad vidgats geografiskt och jag frågar mig om detta är rätt sätt att gå tillväga när vi vet att problemen skiljer sig åt en hel del från plats till plats.
Kommissionen hade lovat parlamentet en rapport som dock ännu inte finns tillgänglig.
Detta är ännu en bekräftelse på svårigheterna och ytterligare en signal om de problem som de organ som skall svara för återuppbyggnaden av Balkan ställs inför.
Det var säkerligen enklare att komma med de första hjälpinsatserna, men saken blir mer komplicerad när man måste besluta om återuppbyggnaden och förstå var och hur institutionerna behöver stärkas.
Siffrorna om det stöd som har förvaltats av byrån verkar däremot vara i sin ordning när det gäller förhållandet mellan projekt, anslagna medel, ordertider och resultat, och det är de goda nyheterna.
Återuppbyggnaden av Balkan är en alltför bräcklig och känslig sak för att lämnas åt sitt öde, och jag anser därför att vi borde ägna den större uppmärksamhet.
