# ID: svediakorp-gov428318
# author: Tannock (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 703
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Ett år har nu passerat sedan de tragiska händelserna den 11 september som utlöste kriget mot Afghanistan, som nu barmhärtigt nog är inne i en uppstädningsfas för att leta reda på och förstöra lämningar från den ondskefulla talibanregimen och deras allierade terrorister från al-Qaida.
Afghanistan har emellertid kommit långt sedan Mulla Omars flykt och Usama bin Ladins försvinnande, som förhoppningsvis är för gott.
Flickor är tillbaka i skolorna, man tillåts spela musik och visa film igen och fotboll har ersatt offentliga hängningar.
Vi har haft en framgångsrik Bonnkonferens och en konferens mellan biståndsgivare i Tokyo.
Loya Jirgan öppnades av den före detta kungen, som jag hade nöjet att träffa i Rom i september i fjol.
Han har nu fått titeln? Nationens fader?, eftersom han har arbetat outtröttligt och oförtrutet bakom scenen för att återförena sin nation och få stopp på käbblet, särskilt bland Pashtunerna.
ISAF, Internationella säkerhetsstyrkan (International Security Assistance Force), har emellertid fortfarande fullt upp med sitt arbete.
Vi har bevittnat mordet på två ministrar och veckans bombangrepp, som förmodligen var riktat mot styrkor från Väst.
Vi ser fortfarande det onda som strukturen med krigsherrar, etnisk uppdelning och en blomstrande narkotikahandel för med sig.
Jag blev chockad när jag läste att opiumskörden i år uppgick till 3 000 ton, vilket t.o.m. är mer än den gyllene triangelns 900 ton i Myanmar och Thailand.
Vi har fortfarande problem med den avsevärda sympatin för muslimsk terrorism i grannstaten Iran, dit en del soldater från al-Qaida sägs ha flytt, men många gömmer sig säkerligen i Pakistan där president Musharraf går balansgång mellan samarbete med Väst och ett ännu inte fullständigt nedslag på sina inhemska muslimska terroristgrupper, trots att han åtagit sig att göra det.
Dessa grupper infiltrerar indiska Kashmir och skapar kaos, och gör så att ett krig mellan de två grannstaterna - som båda innehar kärnvapen - kan bli en högst reell möjlighet.
Det är tydligt att president Musharraf inte vill se ett fredligt val i Kashmir.
Pakistan samarbetar inte heller fullt ut med ISAF, genom att den inte får tillträde till stamområdena i den nordvästra gränsregionen, där al-Qaida för närvarande håller på att omgruppera sig för att hota Afghanistans regering och civila samhälle.
Väst måste nu i FN vara berett att förlänga mandatet för de turkiskledda ISAF-styrkorna, så att det gäller efter december, och utvidga deras behörighet till att även omfatta afghanska provinser, för att få stopp på krigsherrarnas styre och utvidga regeringens makt i provinserna som en del av nationsskapandet, och bygga upp en nationell armé och poliskår och fördela välbehövligt bistånd till ett väldigt fattigt land.
Tråkigt nog har de 1,8 miljarder US-dollar som utlovades i Tokyo för återuppbyggnad ännu inte dykt upp.
Hittills har vi bara fått se humanitärt bistånd.
Den aktuella? Operation Mountain Sweep? har bara upptäckt ett fåtal vapengömmor, och det återstår fortfarande mycket att göra innan detta vackra land blir fredligt och blomstrande och en respekterad medlem av det internationella samfundet igen, som det en gång var under 1960- och 1970-talen.
Jag anser särskilt att Afghanistans regering skall utfärda ett moratorium avseende användningen av Sharialagen inom områden som t.ex. stening till döds av kvinnor och amputation av lemmar, för att visa hur ett modernt muslimskt land tar hänsyn till bestämmelser i internationella konventioner och fördrag, och stöder rättvisa utan grymhet eller missbruk av de mänskliga rättigheterna.
Krigsförbrytare måste också ställas till ansvar och inför domstol.
Flyktingar som kommer till Väst som sympatiserar med terrorister eller som varit aktiva inom Talibanrörelsen eller al-Qaida, måste skickas tillbaka för att ställas inför domstol i Afghanistan.
Jag önskar president Karzai och f.d. kung Mohammad Zahir Shah uppriktigt lycka till med alla de utmanande problem som de kommer att ställas inför under de kommande månaderna.
Jag hoppas uppriktigt att Afghanistan återigen kommer att bli en respekterad medlem av det internationella samfundet, som landet var en gång i tiden.
(Applåder från höger)
