# ID: svediakorp-gov428310
# author: Stenzel (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 765
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär!
Årsdagen av den 11 september står för dörren, den dag då två flygplan, manövrerade av al-Qaida-terrorister körde in i World Trade Center, fick bägge tornen att störta samman, drog med sig tusentals människor i döden och förändrade världen i ett enda slag.
Åtminstone var det så vi tänkte då.
Och förändringar har verkligen gjorts.
En antiterrorkoalition smiddes samman med FN-mandat.
För första gången förklarades en kris vara ett fall för FN, och artikel 5 trädde i kraft.
USA: s president Bush krävde Usama bin Ladins huvud, den saudiske miljardären som stod i spetsen för al-Qaida-nätverket, och kriget mot terrorismen skördade sin första stora framgång i Afghanistan redan genom att den fundamentalistiska, allmänt människoföraktande men framför allt kvinnofientliga talibanregimen fördrevs.
I stället etablerades en övergångsregering i lindan av sin demokratisering under president Karzai.
Ett år senare är var och en givetvis medveten om att kampen mot terrorn kommer att ta tid, precis som president Bush också en gång sade, att den kommer att föras på olika nivåer och att snabba framgångar är en illusion.
I verkligheten styr Karzais afghanska regering dock endast i Kabul.
De lokala furstarnas makt inom olika folkstammar är antingen obruten eller till och med befäst.
Ett bevis på detta är mordet på Norra alliansens ledare Massoud, precis som mordet på den afghanske vice presidenten Abdul Kadir, vars fiender var rivaliserande drogbaroner och anhängare till Usama bin Ladin och talibanerna, men kanske även anhängare till Norra alliansen som kände sig överkörda.
Det är också fortfarande helt oklart om Usama bin Ladin fortfarande är vid liv eller inte.
Klart är i alla fall att al-Qaida-nätverket har återbildats, såväl när det gäller gerillans organisation, vilken har omorganiserats inte bara i grannlandet Pakistan, som när det gäller de finansiella källor som porlar lika kraftigt som tidigare.
Den som har läst dagens Herald Tribune lär ha kommit ned på jorden efter rapporten om överföringen av guld via olika kanaler från Pakistan och Iran till Sudan.
Detta innebär att al-Qaida-nätverket och talibanmilisen fortfarande förfogar över stora finansreserver som kommer från odling och handel med opium.
Jämfört med de summor som är inblandade ter sig EU: s stabiliseringsstöd för läget i Afghanistan relativt blygsamt, även om EU numera har blivit den största givaren av pengar.
Detta är utan tvekan något vi måste göra för att befria det av sovjetkommunisterna ockuperade landet som har skakats av flera decenniers inbördeskrig, och på så sätt bidra till att konsolidera krisregionen mellan Pakistan, Iran, Indien och den labila asiatiska delen av före detta Sovjetunionen.
Men vi gör det även för att skydda oss själva.
Europa är målområdet inte bara för afghanska droger utan även för illegala invandrare, som har ökat signifikant i antal det senaste året vid gränserna mellan Tjeckien, Slovakien och Österrike.
Därför behövs hjälpen på det humanitära området i samma utsträckning som de riktade åtgärderna i kampen mot terrorismen och den organiserade brottsligheten.
Säkert är detta en kamp som vi måste föra länge ännu, vi skall inte vänta oss snabba resultat.
Detta är också något vi måste göra för att visa USA att vi är en seriös partner i en allians mot terrorismen.
I förbindelserna med USA har det sedan den 11 september förekommit en viss irritation, för att uttrycka sig milt.
I Europa är vi chockade över USA: s solonummer och USA över den politiska oenigheten inom EU men även över vår militära svaghet.
Detta förtydligas genom att EU: s linje gentemot Irak ännu inte är särskilt samstämmig.
Men även genom att USA: s hotfulla utspel gentemot Bagdad inte alltid är trovärdiga.
Vad nöden kräver, både här och på andra sidan Atlanten, är en samstämmig krishantering som inte bara bekämpar symtomen av den internationella terrorismen utan framför allt dess orsaker, vilket före detta säkerhetsrådgivaren i Vita huset, Zbigniew Brzezinski, med rätta kräver.
Europeiska unionen både kan och måste bidra starkt till att utveckla en strategi för att lösa krisen i Mellanöstern, för att lösa konflikten mellan Israel och palestinierna och för att neutralisera den islamiska politiska fundamentalismen varhelst den tar sig uttryck, den hittar ju även sin nisch här i Europa.
EU: s hjälp i Afghanistan är ett viktigt steg på vägen.
(Applåder)
