# ID: svediakorp-gov428244
# author: Swoboda (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 304
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär!
Dispyten rörande Irakkonflikten och ett eventuellt militärt angrepp är förstås lika mycket en kontrovers om solidariteten och dess karaktär.
När vissa personer här i kammaren, närmare bestämt Van Orden och Tannock, talar om solidaritet, då menar de i första hand solidaritet med USA.
Jag menar i första hand solidariteten i Europa.
Det är därför oroande att Storbritannien, men även Spanien och Italien slår in på vägar som kan tyckas bryta mot denna solidaritet.
Vad som särskilt oroar mig är att USA: s och Europas grundläggande idéer går isär när det gäller den internationella världsordningen.
USA sällar sig allt mer till en teori om att internationella överenskommelser och internationella organisationer så att säga bara behöver tillämpas i brist på annat.
I första rummet står den nationella suveräniteten och den nationella synen på saker och ting, åtminstone om man frågar stormakterna.
Jag menar att USA har en mycket tvivelaktig inställning när de själva tror sig kunna avgöra när de skall stödja en internationell organisation - även om det bara är FN eller Internationella brottmålsdomstolen - eller själva bestämma när de skall agera, eller att de kan genomföra förebyggande attacker och själva definiera riskerna och insatserna utan att rådfråga de internationella myndigheterna.
Och lika tvivelaktigt är det avslutningsvis att den amerikanske presidenten får en bok som sommarläsning där det står: Lita inte på militären, militären är ju så avvaktande, militären ser alltid riskerna med ett nederlag.
Här urskiljer vi den verklige politikern, han som misstror militären.
När samme författare, Elliot Cohen, menar att vi bombade för lite i Jugoslavien, då räds jag det land som håller sig med sådana rådgivare.
(Applåder)
