# ID: svediakorp-gov428241
# author: Gollnisch (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 330
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Om engelsmännen och amerikanerna vill kriga mot de regimer som inte respekterar de mänskliga rättigheterna, har de verkligen att göra.
Om de vill kriga mot de regimer som inte är demokratiska i Mellanöstern, måste de kriga mot Saudiarabien.
Om de vill kriga mot de regimer som inte respekterar Förenta nationernas resolutioner, måste de kriga mot Israel.
Om de vill kriga mot de länder som har utrustat sig med massförstörelsevapen, måste de kriga mot Indien, Pakistan, Kina och Nordkorea, som innehar kärnvapen - det är vi säkra på.
Om de vill kriga mot de länder som tjänar som bas för terrorister, måste de förgöra London och Hamburg.
Det är så det ligger till.
Jag är naturligtvis ironisk, eftersom det är uppenbart att grunden för detta ingrepp på intet sätt är Saddam Husseins regim, som naturligtvis är en auktoritär regim, men en konfessionslös regim som respekterar kristnas och kvinnors rättigheter.
Det handlar i realiteten om massförstörelsevapen.
Fram till nu har vi inte fått de minsta bevis från ett land som är utarmat, där det inte längre finns glödlampor, där det inte finns stift för skolbarnens pennor, eftersom de är i blyerts, och där till och med ett visst antal FN-observatörer har kritiserat den roll som man ville att de skulle spela.
Jag skall avsluta med en historia: min bror, som är katolsk präst, åkte till Irak för tre år sedan.
På plats höll han på att bli dödad av en bomb som man sanningen att säga inte vet om den var amerikansk eller brittisk.
Man frågar sig därför med vad internationell rätt ett land, som förvisso har besegrats, och som till följd av detta nederlag i åratal har accepterat besök från FN: s inspektörer, dagligen bombas och fortsätter att lida av blockaden.
