# ID: svediakorp-gov428191
# author: Avilés Perea (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 617
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman, herr kommissionär!
Vi behandlar i detta betänkande Daphneprogrammet, dess utveckling, vad som har lyckats och programmets svagheter.
Det är ett program för att bekämpa våld mot kvinnor och barn, huvudsakligen våld i hemmet.
Ett våld som är en allvarlig kränkning av kvinnors och barns grundläggande rättigheter.
Våldet mot kvinnor är en följd av bristen på jämställdhet mellan män och kvinnor och könsdiskrimineringen i samhället.
Kampen mot våldet kräver ett integrerat förslag med en kombination av förebyggande åtgärder, bestraffning av förövaren och stöd till offren.
Europeiska kommissionen har utarbetat en uttömmande och noggrann utvärderingsrapport efter halva programmet, vilken gör det möjligt att lägga fram förslag inför framtiden för att nå målet? nolltolerans?.
Våld mot kvinnor och barn sker i alla länder och utan åtskillnad när det gäller klass, etniskt ursprung eller utbildningsnivå.
Våldet mot kvinnor utgör ett hinder för jämställdhet mellan könen och vidmakthåller ojämlikheten.
Det faktum att detta program inte får tillräckliga budgetmedel måste betonas, endast en tredjedel av de projekt som har lagts fram har kunnat finansieras.
Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt förebyggande, men även åt behandling och rehabilitering av förövarna för att undvika upprepat våld.
Det är mycket viktigt att pedagogiska program för förebyggande av våld mot kvinnor och barn utarbetas för att spridas i skolor och vuxenutbildning.
Alla sektorer i samhället måste delta i kampen mot våldet, medierna spelar en särskilt viktig roll, både genom att skapa opinion och överföra värderingar.
Det är viktigt att medierna sprider en icke-diskriminerande och icke-stereotyp bild av kvinnor och barn och våldsoffer i allmänhet.
Det sätt som nyheter om våldsdåd sprids på är även det av grundläggande vikt för hur dessa våldsdåd sedan uppfattas.
De icke-statliga organisationerna spelar en viktig roll i kampen mot våldet, men även de offentliga institutionerna måste delta - hittills har dessa endast deltagit i 10 procent av programmen - och även universitet, lärosäten och forskningsinstitutioner.
Vi behöver mer upplysningar om våldets verkliga omfattning, eftersom vi endast känner till en liten del.
Vi behöver gemensamma indikatorer och en gemensam databas.
Medlemsstaterna bör förnya sina nationella lagstiftningar för att förfoga över lämpligare instrument i kampen mot våldet.
I några länder finns det redan bestämmelser om besöksförbud i den gemensamma bostaden med kompletterande åtgärder.
Offren måste skyddas och vi måste se till att det inte blir de som måste fly och gömma sig.
Bättre utbildning inom polisväsendet skulle vara till stor hjälp.
Daphneprogrammet bör fortsätta när det nuvarande programmet avslutas, eftersom problemen tyvärr kvarstår och vi vet att det är svårt att komma till rätta med dem.
Därför välkomnas de åtgärder som genomförs för att medvetandegöra samhället och försöka ändra på den manschauvinistiska mentalitet som fortfarande finns kvar.
Bland dessa åtgärder föreslår vi ett europeiskt år mot våld mot kvinnor och barn.
Slutligen vill jag betona behovet av att ändra den rättsliga grunden för programmet.
Det är nu rätt tillfälle att göra det, eftersom Europeiska konventet, som ser över och förnyar fördraget, har möjlighet att ändra den.
Jag uppmanar därför enträget kommissionär Vitorino, vi känner alla till hans lyhördhet när det gäller dessa problem, att insistera, utöva påtryckningar och göra allt som står i hans makt för att införa en rättslig grund i fördraget som underlättar kampen mot våld mot kvinnor och barn i hela Europeiska unionen.
Vi vet att det är svårt, men jag hoppas att han med sin goda vilja uppnår det.
(Applåder)
