# ID: svediakorp-gov428182
# author: Randzio-Plath (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 403
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag håller med föredraganden i hans positiva bedömning av kommissionens förslag till förordning.
Just därför att det privata näringslivet inte efterkommer sitt ansvar när det gäller att skapa och säkra arbetstillfällen, behöver vi ytterligare stöd för att främja sysselsättningen i Europeiska unionen.
När vi tänker på den nuvarande massarbetslösheten liksom de olika situationerna i regionerna måste man säga att denna förordning verkligen är på sin plats, eftersom den åstadkommer större öppenhet, mindre text, rättssäkerhet men också gör det lättare att göra jämförelser.
Med hjälp av den kan vi säkert också snart göra en bättre bedömning av hur effektiva stöden är.
Det är mycket intressant att den nationella sysselsättningspolitiken i Europeiska unionen har ändrats och också har inriktats på de gemensamma målen i sysselsättningsstrategin; åtgärdsplanerna är här en hävstång.
Men i detta sammanhang kan vi konstatera att det inom ramen för de nuvarande sysselsättningsriktlinjerna inte finns något samband med utvecklingen eller med sysselsättningsstödets önskade eller oönskade effekter.
Här gäller det att, i fråga om den europeiska sysselsättningspolitiken, i effektiviseringens och samstämmighetens intresse, också formulera kravet på att förbättra sysselsättningsriktlinjerna.
Det måste vara tydligt att båda sidor - sysselsättningspolitiken, men också konkurrenspolitiken - kan bidra till den europeiska sysselsättningsstrategin.
Jag anser att kommissionen i det förslag som vi har framför oss måste erkänna att det är nödvändigt att tillåta statliga åtgärder i form av sysselsättningsstimulans för företag, i synnerhet för vissa missgynnade grupper.
Detta är bara en logisk konsekvens av de mål som beslutades i Lissabon.
Full sysselsättning är och förblir ett av de viktigaste målen i Lissabonstrategin, det bekräftades trots allt i Barcelona.
Därför måste vi kräva förbättringar i fråga om definitionen av berättigade grupper.
Jag anser att åldersgränsen? under 25 år? måste höjas till? under 30 år?, och i fråga om de äldre arbetstagarna bör åldersgränsen sänkas från 55 till 50 år, eftersom detta samhälle är beroende av båda delarna, av att de yngre skall börja och att de äldre inte skall sluta.
Jag kräver också att man tydligt tar hänsyn till att den differentiering som kommissionen med all rätt har gjort i sitt förslag - när det gäller de mindre och medelstora företagen och de stora företagen - också verkligen blir en realitet när detta förslag genomförs.
