# ID: svediakorp-gov428180
# author: Monti (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 392
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Herr talman, ärade parlamentsledamöter!
Först av allt vill jag tacka föredragande Berenguer och utskottet för ekonomi och valutafrågor för kvaliteten i deras betänkande.
Med tanke på sysselsättningsläget i gemenskapen handlar alla frågor som rör sysselsättningen med all rätt om viktiga politiska prioriteringar.
Det är med glädje jag tar del av parlamentets kommentarer i anslutning till detta förslag, som avser att minska de administrativa skyldigheterna för de nationella myndigheter som tillgriper statligt stöd för att bemöta sysselsättningsutmaningen.
Min tillfredsställelse blir än större genom den generellt positiva tonen i betänkandet.
Som ni vet och som föredraganden just har påmint om, så gäller förslaget en fjärde förordning om undantag på området för statligt stöd, och det följer på de förordningar som redan gäller för utbildning, stöd till små och medelstora företag och det stöd som hamnar under de minimis-tröskeln.
Huvudsyftet med alla dessa förordningar är att minska de administrativa skyldigheter som åligger de nationella myndigheterna genom att de skall slippa meddela åtgärder som uppenbarligen står i överensstämmelse med den inre marknaden.
Förslaget gäller relationen mellan två viktiga mål för gemenskapen: sysselsättning och konkurrens.
Behovet av att finna en riktig balans mellan dessa båda mål är uppenbart och då menar jag självklart inte att konkurrens och sysselsättning skulle vara två mål som strider mot varandra; tvärtom är vi övertygade om att bevarandet av en dynamisk marknadsekonomi, i vilken konkurrenskrafterna kan komma till fullt uttryck, generellt sett kraftigt bidrar till en höjning av sysselsättningsnivån.
Det finns naturligtvis många olika åtgärder som medlemsstaterna kan vidta, och som de också vidtar, för att främja sysselsättningen.
Många av dessa åtgärder har inte formen av statligt stöd, framför allt eftersom de inte är selektiva utan omfattar hela den ekonomiska verksamheten i en medlemsstat.
Förslaget till förordning gäller inte dessa åtgärder.
Det skall också sägas att i många fall har statliga stödåtgärder med andra primära syften som ett implicit mål att även främja sysselsättningen, till exempel regionala investeringsstöd och stöd till vissa sektorer.
Den förordning vi diskuterar avser enbart de stöd som formellt och uttryckligen är knutna till sysselsättningsmålet.
Texten inskränker sig inte till att förenkla de administrativa kraven utan förtydligar dessutom de grundläggande normer som är tillämpliga på sysselsättningsstöd.
