# ID: svediakorp-gov428077
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 530
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Det är viktigt att jag gör fullständigt klart att det huvudsakliga skälet till att förbudet mot kött- och benmjöl har införts är folkhälsan.
Även skydd av djur är ett skäl, men de vetenskapliga belägg som är tillgängliga för oss visar i allt väsentligt att överföringen av BSE-sjukan till djur sker genom förtäring av kött- och benmjöl.
Detta skulle i sista hand placera människor som äter köttet i riskzonen.
Det är anledningen till att vi har infört lagstiftning för att avlägsna detta specificerade riskmaterial från livsmedelskedjan.
Det finns följaktligen två delar.
Den första rör frågan om kött- och benmjöl.
Som jag sade är det grundläggande skälet till att förbudet mot kött- och benmjöl har införts folkhälsan och skyddet av djur.
Som ni antagligen vet är detta en kontroversiell fråga.
Somliga Europaparlamentsledamöter och andra är av den åsikten att förbudet är för omfattande och bör ses över.
Jag håller inte med om det, eftersom jag anser att de prov som genomförs och den forskning som sker på kommissionens initiativ i medlemsstaterna, särskilt det arbete som utförs av kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor, inte på något sätt visar att de befintliga kontrollerna av kött- och benmjöl är tillräckligt säkra.
Behovet av dessa kontroller uppstår under omständigheter då det skulle kunna ske en uppluckring av förbudet mot kött- och benmjöl - dock inte för utfodring av idisslare.
En uppluckring av förbudet mot kött- och benmjöl för idisslare är en omöjlighet.
Förbudet skulle kunna luckras upp för grisar och fjäderfän, som inte kan utveckla BSE, vilket innebär att det inte är farligt för dem att förtära kött- och benmjöl.
Problemet är att det, om till exempel reglerna för utfodring av fjäderfän med kött- och benmjöl luckras upp, finns en risk att kött- och benmjöl som är avsett som foder för fjäderfän eller grisar till slut når idisslare och att just den fara som vi försöker undanröja uppstår.
Jag kan därför inte se att förbudet mot kött- och benmjöl luckras upp på kort sikt.
Det kan emellertid ses över inom ramen för förordningen om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av viss transmissibel spongiform encefalopati (TSE-förordningen), särskilt kapitel 4, där en ändring kan göras genom kommittéförfarandet.
Under en tidigare diskussion om TSE-förordningen antydde jag för parlamentet att jag, trots att denna ändring kan ske genom kommittéförfarandet, har gett ett löfte om att jag skall återkomma till parlamentet för att diskutera vilken som är den bästa vägen framåt, fastän det egentligen inte krävs enligt lagstiftningen.
Jag vill göra fullständigt klart för Müller att det inte är kostnaden som är skälet.
Jag beklagar om ni har letts till den slutsatsen på grund av att jag inte har varit tydlig nog.
De huvudsakliga skälen är djurskydd och folkhälsa, och av de anledningar som jag har angett kan förbudet aldrig luckras upp, såvida vi inte kan vara fullständigt säkra på att de befintliga kontrollerna i medlemsstaterna inte skapar en risk i stället för att undanröja den.
