# ID: svediakorp-gov428068
# author: Färm (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 890
# sentences: 51
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Tack kolleger, inte minst ett stort tack till det danska ordförandeskapet!
Precis som Wynn sade uppskattade vi verkligen den konstruktiva attityd som vi mötte vid förlikningen i juli, då vi för första gången på många år faktiskt fick till stånd en uppgörelse med ett rejält innehåll.
Varför gjorde vi då denna uppgörelse när det gäller kategori 5?
Wynn har varit inne på det litet grand.
Vi utsattes för ett starkt tryck från medlemsstaterna och rådet och bestämde oss slutligen för att säga OK till att flexibilitetsinstrumentet inte skulle användas.
Det fanns dock ett skäl till.
Vi tycker nämligen att vi till det yttersta måste använda alla de medel som står till buds för att rationalisera, prioritera, flytta om resurser, öka effektiviteten och skapa ett modernt management även i Europeiska unionen.
Vi måste utnyttja de möjligheterna till det yttersta, särskilt när vi står inför en så oerhört viktig uppgift som utvidgningen.
Jag delar ändock kommissionens uppfattning när det gäller ett litet längre perspektiv.
Det är svårt att i längden lasta på kommissionen flera stora, nya uppgifter utan att också tillföra de resurser som behövs när det t.ex. gäller personal och administrativa resurser.
Detta kommer troligen att bli en konflikt framöver, men i år tror jag att det var nödvändigt att göra på det här sättet.
Hur ser det allmänna budgetläget ut inför höstens budgetprocess?
Vi måste framför allt diskutera det som parlamentet har påpekat i flera år, nämligen det svaga genomförandet på många områden.
Varje år tilldelas stora resurser i budgeten som sedan inte används.
Minister Haarder påminde om överenskommelsen från i juli om att vi inte skall öka betalningarna mer än nödvändigt, och han vill t.o.m. att vi skall lämna marginaler.
Problemet är dock att vi genom åtagandena i budgeten också har bestämt oss för en viss ambitionsnivå, som vi måste försöka uppnå.
Detta måste också vara en ambition för medlemsstaterna och rådet.
Finansministrarna kan inte bara sitta och applådera när de får tillbaka pengar som inte har använts.
Vi har ett politiskt ansvar att faktiskt genomföra de ambitioner och program som vi har bestämt oss för i Europeiska unionen.
Detta är skälet till att parlamentet återkommande ökar betalningarna.
Vi vill signalera att mer måste göras, och vi måste sätta in större resurser för att faktiskt genomföra de avgivna löftena.
En debatt med denna inriktning tror jag att vi kommer att föra i parlamentet i år också.
Det är dock inte säkert att det bara räcker med att öka betalningarna, och vi har haft vissa exempel på det.
Ibland leder ökade betalningar ändå inte till att kommissionen kan använda de resurserna.
Vi måste därför diskutera kommissionens personalresurser på litet längre sikt, vilket jag redan varit inne på.
Vi måste kanske också börja diskutera att reducera åtaganden.
På vissa områden, där vi ser att kommissionen inte alls genomför det som vi har krävt, kanske vi t.o.m. måste börja diskutera om vi skall skära ner på personalen eller åtminstone sätta personalresurser i reserven.
Man kan inte i längden ha kvar personalresurser som är avsedda för en viss nivå, trots att den inte genomförs.
Detta problem med betalningar och genomförande är mycket stort även när det gäller utrikes- och biståndspolitiken.
År efter år har vi fått uppleva att rådet tillför nya ambitioner.
År 2000 gällde det Kosovo, och då minskade intresset litet grand för att genomföra de tidigare löftena avseende Afrika och Latinamerika.
År 2001 tillfördes Serbien, och då blev intresset för de gamla prioriteringarna litet mindre.
År 2002 tillkom bl.a.
Global Health Fund.
I år diskuterar vi Afghanistan, Mellanöstern och polisstyrkan i Bosnien.
Vi kan faktiskt inte tillföra nya uppgifter varje år och bara glömma bort de gamla.
Det finns en gräns för när man måste tillföra nya resurser om man skall upprätthålla alla de prioriteringar som vi har gjort.
I år kommer vi att få mycket svårt att upprätthålla prioriteringen gällande Global Health Fund.
I budgeten förekommer redan nu mycket stora nedskärningar när det gäller Kosovo, humanitärt bistånd, etc.
Detta är ohållbart i längden.
Skall vi tillföra nya prioriteringar varje år, måste det också tillföras nya resurser.
Låt mig till sist säga några ord om förenkling.
Vi har studerat strukturfonder och en rad olika politiska program.
Jag har rest runt, senast bl.a. i Finland, och erfarit att regionala organisationer, universitet osv. ger upp när det gäller att söka medel ur unionens budget därför att det är så ohyggligt krångligt.
Detta tror jag är ett skäl till att man faktiskt inte gör av med unionens pengar.
Det är dags att ta detta på allvar.
Vi måste inom unionen sätta oss ner och gå igenom våra metoder, dokument och vår byråkrati, så att hanteringen blir litet enklare för alla de människor som behöver använda unionens resurser.
Herr talman!
Detta tror jag är några av de viktigaste aspekterna som vi kommer att fortsätta att diskutera i parlamentet, i budgetutskottet och i kommande budgetdebatter.
