# ID: svediakorp-gov428064
# author: Haarder (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,115
# sentences: 107
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DA) Jag har äran att på rådets ordförandeskaps vägnar presentera det förslag till Europeiska gemenskapernas budget för 2003 som fastställdes av rådet den 22 juli.
Både som Europaminister och tidigare ledamot av Europaparlamentet är jag mycket glad över att kunna konstatera att budgetförfarandet för 2003 hittills har kännetecknats av ett gott samarbete mellan rådet och Europaparlamentet.
I det budgetförslag som jag nu presenterar har hänsyn redan tagits till en rad avtal och den åsiktsgemenskap på en rad punkter som blev resultatet av samrådsmötet mellan rådet och parlamentet den 19 juli 2002.
Under det förberedande trepartsmötet och samrådsmötet i juli utfördes ett målinriktat arbete av den danske finansministern Thor Pedersen, utskottsordföranden Terry Wynn och kollegerna i utskottet.
Jag är säker på att detta arbete har lagt en god grund för att budgetmyndighetens två grenar skall kunna nå enighet om en tillfredsställande budget för 2003.
Jag vet att vissa ledamöter tidigare har varit besvikna över att Europaparlamentet och rådet har haft svårt att uppnå enighet, men så har det inte varit i år, och det gläder mig mycket.
Jag skall om en liten stund tala om en rad utmaningar, som redan har diskuterats av Europaparlamentet och rådet och där man uppnått avtal och en gemensamma överenskommelser på flera punkter.
Sedan kommer jag att göra en samlad översikt över huvuddragen i det budgetförslag som rådet fastställde den 22 juli.
Först vill jag dock gärna tala om den diskussion vi just har haft om insatserna i samband med de tragiska översvämningarna.
Denna nya utmaning kräver en snabb insats - det är vi alla eniga om.
Det är glädjande att de enskilda medlemsländerna redan på egen hand har lämnat bidrag för att lindra katastrofens följder.
Samtidigt har kommissionen satt igång en rad initiativ, som just har omtalats, och rådet skall nu diskutera vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas.
Jag skall nu återvända till de resultat som uppnåddes vid parlamentets och rådets möte den 19 juli:
Man kom fram till en gemensam inställning och ett avtal om att den administrativa förberedelsen inför utvidgningen är en central prioritet, som institutionerna skall få möjlighet att satsa på från och med nu och under hela år 2003.
Man kom fram till en gemensam uppfattning om att man måste arbeta för att garantera finansieringen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken mot bakgrund av viktiga nya uppgifter.
Dessutom kom man fram till en gemensam uppfattning om att omstruktureringen av den spanska och portugisiska fiskeflottan skall finansieras samt att ökningstakten för de samlade bidragsutbetalningarna skall hållas så låg som möjligt.
Låt mig först säga ett par ord om de administrativa utgifterna för 2003.
Det avtal som budgetmyndighetens två grenar kom fram till i juli är ett bra avtal:
Rådet och Europaparlamentet bekräftar att institutionerna måste förbereda sig för EU: s utvidgning år 2003.
Det innebär extra administrativa kostnader.
Det behövs t.ex. mer personal och mer plats.
I det avtal som ingåtts har vi betonat att man måste garantera finansieringen av de åtgärder före anslutningen som är nödvändiga för de enskilda institutionerna.
Samtidigt råder det enighet om att taket för de administrativa utgifterna för 2003 skall respekteras.
Flexibilitetsinstrumentet skall inte användas.
Budgetmyndighetens två grenar har uppnått enighet om att i synnerhet de kostnader inför anslutningen som man planerat att betala under 2003 i största möjliga utsträckning kan betalas redan i år.
Det kommer att underlätta institutionernas förberedelser inför utvidgningen.
I första hand är syftet med denna? frontloading? -övning att finansiera publiceringen av gemenskapens regelverk på de nya medlemsländernas språk.
I detta sammanhang kommer man bl.a. att behöva fatta beslut om en extra tilläggs- och ändringsbudget för 2002.
Med ett avtal redan i juli får institutionerna bästa möjliga planeringsunderlag för förberedelserna inför utvidgningen.
Avtalet garanterar lugn och ro för såväl Europaparlamentets som rådets budget för 2003.
Dessutom är det positivt att vi är eniga om att utnyttja de möjligheter till ökat interinstitutionellt samarbete som institutionernas generalsekreterare har pekat på i en rad rapporter.
Även i frågan om förtidspensionering av medarbetarna i Europaparlamentets grupper har man funnit en lösning.
Både parlamentet och rådet prioriterar EU: s deltagande i externa aktioner högt, dvs. den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Europeiska unionen bör ha tillräckliga medel för att vid varje tillfälle kunna fullgöra de uppgifter som följer av vår ställning i världssamfundet.
Det är en fråga om EU: s trovärdighet, vilket jag är helt säker på att de värderade ledamöterna håller med om.
Vid samrådsmötet i juli kom Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att nödhjälpsreserven till humanitärt bistånd, när omständigheterna så kräver, också kan användas till civil krishantering.
Man kom också överens om att försöka ingå ett avtal om anslagen till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Det skall ske som ett led i ett samlat avtal om budgeten för 2003.
Vi skall garantera anslagen till GUSP under 2003 mot bakgrund av nya viktiga uppgifter.
Vi är också eniga om att försöka komma fram till ett avtal om hur parlamentet på lämpligt sätt kan bli delaktigt i GUSP-åtgärder inom ramen för fördraget.
Det är positivt att man redan har nått så goda resultat på detta område.
I sitt budgetförslag har kommissionen avsatt en summa på 40 miljoner euro till GUSP.
Därigenom har man tagit hänsyn till det kommande övertagandet av polisuppdraget i Bosnien-Hercegovina.
Rådet välkomnar detta anslag men finner att de samlade anslagen är otillräckliga.
Rådet föreslår därför ett anslag till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken på totalt 47,5 miljoner euro för 2003.
Utöver polisuppdraget i Bosnien räknar rådet bl.a. också med insatser med professionellt bistånd till tredje länder i kampen mot terrorismen.
Dessutom behövs det större anslag till icke-spridnings- och nedrustningsaktioner.
Jag hoppas att vi kan uppnå enighet om något som svarar mot rådets förslag.
Jag skall kort beröra kommissionens förslag om att använda flexibilitetsinstrumentet till att finansiera 27 miljoner euro för omstrukturering av de spanska och portugisiska fiskeflottorna.
Här har både Europaparlamentet och rådet förpliktat sig att finna en lösning, innan budgetförfarandet avslutas.
Enligt rådets uppfattning bör flexibilitetsinstrumentet endast användas i extraordinära fall.
I frågan om finansieringen av dessa 27 miljoner euro anser rådet att alla finansieringsmöjligheter bör undersökas, innan man överväger kommissionens förslag om att använda flexibilitetsinstrumentet i detta syfte.
Till sist ett par ord om tillväxttakten för de samlade bidragsutbetalningarna.
I detta sammanhang är jag glad över att parlamentet håller med om att man skall iaktta budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.
Parlamentet tillkännagav under samrådet i juli att tillväxttakten för de samlade bidragsutbetalningarna skall hållas så låg som möjligt.
Samtidigt skall man ta hänsyn till resultaten av rådets första behandling av budgeten för 2003.
Som politiker har vi alla i denna församling klart för oss att betydande återbetalningar till medlemsstaterna av outnyttjade EU-medel ger en dålig bild av EU inför allmänheten.
Vi måste visa omvärlden att vi klarar av en realistisk budgetering.
Rådet skall gärna anmoda kommissionen att ange det förväntade överskottet under 2002, så att detta kan budgeteras in i 2003 års budget genom en ändringsskrivelse.
Låt mig härefter nämna några huvuddrag i rådets budgetförslag:
de samlade anslagen till olika åtaganden är på 99 548 miljoner euro, vilket innebär en ökning med knappt 0,9 procent i förhållande till 2002.
Särskild hänsyn har tagits till möjligheten att anslagen rent faktiskt utnyttjas.
de samlade anslagen till utbetalningar är på 96 992 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 1,4 procent i förhållande till 2002.
Denna låga tillväxttakt skall ses i ljuset av det låga utnyttjandet av beviljade anslag under de föregående åren.
Första behandlingen av budgetförslaget för 2003 skedde:
med tillbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet,
inom ramen för rådets slutsatser den 5 mars 2002 om budgetriktlinjerna för 2003, och
med beaktande av slutsatserna från samrådsmötet den 19 juli 2002 mellan parlamentet och rådet.
Man var speciellt angelägen om
att respektera de årliga utgiftstak som fastställts i de finansiella beräkningarna för 2000-2006,
att om möjligt lämna tillräckligt stora marginaler under taken för de olika utgiftsområdena, bortsett från de kategorier som gäller strukturfonder och stöd inför anslutningen, där taken anger utgiftsmål,
att avsätta tillräckliga medel för EU: s olika prioriterade områden.
Jag vill gärna betona ett par huvudpunkter i rådets budgetförslag inom de olika utgiftsområdena:
I fråga om jordbruket föreslår rådet en nedjustering på 288 miljoner euro.
Erfarenheten har visat att anslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken ofta har satts för högt.
Kommissionen får nu en möjlighet att ompröva sin bedömning i samband med höstens ändringsskrivelse.
Här kan man ta tillbörlig hänsyn till bl.a. marknadsförhållandena och dollarkursens utveckling.
I detta sammanhang delar rådet parlamentets uppfattning att kommissionen bör undersöka närmare om det belopp som kommissionen har föreslagit för utrotning av djursjukdomar är tillräckligt.
I fråga om anslagen till landsbygdsutveckling har rådet accepterat kommissionens preliminära budgetförslag.
I fråga om strukturåtgärder har anslagen till olika åtaganden tagits med i sin helhet i budgeten.
Det sker i överensstämmelse med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Berlin i mars 1999.
Rådet har nästan helt accepterat kommissionens förslag.
Det har dock gjorts en nedjustering på 525 miljoner euro i anslagen till strukturfonderna i ljuset av föregående års underutnyttjande av anslagen.
I fråga om den interna politiken har rådet accepterat de belopp som man kommit överens om i samband med redan beslutade fleråriga program.
För program under behandling har rådet justerat anslagen, så att de avspeglar rådets gemensamma ståndpunkt eller resultatet av diskussionerna i rådet.
Dessa nedjusteringar berör inte projekt i samband med regioner som gränsar till kandidatländerna.
Låt mig också bara nämna att rådet har gjort en liten höjning av anslagen till finansieringen av de särskilda olympiska spelen i Europa år 2003.
Det finns kvar en marginal på 122 miljoner euro under taket över utgiftsområde 3, vilket gör det möjligt för Europaparlamentet att finansiera olika prioriterade insatser, samtidigt som det finns möjlighet att täcka framtida behov.
I fråga om utgiftsområde 4, den externa politiken, har rådet nästan helt accepterat anslagen i kommissionens budgetförslag.
Det är t.ex. viktigt att finansiera insatsen i Afghanistan.
Under denna rubrik har rådet kommit överens om att acceptera de anslag till internationella fiskeavtal som kommissionen har föreslagit.
Jag har redan berört rådets beslut i fråga om GUSP-budgeten.
Det finns kvar en marginal på 80 miljoner euro under taket över utgiftsområde 4, vilket gör det möjligt för Europaparlamentet att finansiera olika prioriterade insatser, samtidigt som det finns möjlighet att också täcka framtida behov.
De administrativa utgifterna under kategori 5 har jag redan berört.
Jag skall avsluta redogörelsen för de olika utgiftsområdena med utgiftsområde 7, stöd inför anslutningen.
I rådets budgetförslag har vi inte gjort några ändringar i anslagen för åtaganden i jämförelse med kommissionens förslag.
Dock har anslagen för betalningar justerats ned med 300 miljoner euro.
Detta skall ses mot bakgrund av de föregående årens underutnyttjande av anslagen.
Sammanfattningsvis är jag glad över att kunna konstatera att det i rådets budgetförslag för 2003 finns tillräckliga medel för EU: s olika prioriteter, samtidigt som hänsyn har tagits till de avtal och överenskommelser vi kom fram till vid det första samrådsmötet i juli.
Ni vet alla att detta budgetförfarande ännu bara befinner sig i början och att vi ännu har en ganska lång väg att gå, innan 2003 års budget kan antas slutgiltigt.
Det finns förutsättningar för att vi skall kunna få en tillfredsställande budget före årsskiftet.
Det budgetförslag som rådet har fastställt är en bra grund för detta.
De avtal och överenskommelser vi kom fram till vid mötet den 19 juli är en positiv signal om att vi har viljan att uppnå enighet.
Avslutningsvis vill jag påpeka att jag är säker på att alla de tre institutioner som är närvarande här i dag kommer att göra sitt bästa för att bidra till en grundlig prioritering, så att vi kan möta nästa års utmaningar.
Jag är också säker på att vi inte glömmer att EU: s budget i sista hand finansieras av Europas medborgare.
Därför måste man budgetera på ett realistiskt och ansvarsfullt sätt - också för nästa år.
