# ID: svediakorp-gov427974
# author: Patrie (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 365
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Det minsta man kan säga är att omröstningen om detta förslag till förordning om säljfrämjande åtgärder kommer för tidigt.
Ännu en gång har kommissionen spänt kärran framför oxarna.
Utan att invänta Europaparlamentets åsikt lämnar kommissionen redan nu valet öppet i en grönbok om konsumentskydd som kommer att granskas av vår kammare först om flera veckor.
Bortsett från den något inkonsekventa karaktären i åtgärden kan man därför inte annat än beklaga hur lite man tar hänsyn till synpunkterna från parlament, som här reducerats till en kammare som bara noterar den politik som förutbestämts av kommissionen.
Valet av det rättsliga instrument som förordningen utgör är i sig betecknande.
Ett ramdirektiv som ger medlemsstaterna en flexibilitetsmarginal skulle ha passat bättre, men skulle sannolikt på nationell nivå ha åstadkommit slutna debatter genom valet av förordning, vilket kommissionen inte ville.
Jag skulle särskilt vilja betona frågan om ömsesidigt erkännande, en princip som förespråkas av kommissionen för att den inre marknaden skall fungera bättre.
De praktiska svårigheter som tillämpningen av denna princip medför bör betonas.
Konsumenten förstår inte alls den utländska rätten, på samma sätt som en inhemsk domare stöter på svårigheter när det gäller att tillämpa rättsregler från ett annat land än det egna.
För det andra riskerar ömsesidigt erkännande att leda till en avreglering som är skadlig både för de ekonomiska aktörerna och konsumenterna.
De aktörer som missgynnas av denna princip kommer att frestas att utöva påtryckningar på sina regeringar för att deras inhemska lagstiftning skall anpassas till de mest liberala lagstiftningarna.
Det kommer att leda till en anpassning nerifrån av konsumentpolitiken inom hela Europeiska unionen.
Jag har därför föreslagit att denna princip skall ersättas med en formulering som för övrigt kommer från EG-domstolens fasta rättspraxis.
För övrigt förefaller texterna, efter omröstningarna i behöriga utskott, innehålla det viktigaste av det som medlemsstaterna anser vara nödvändigt för att skydda konsumenterna.
Faktum kvarstår dock att debatten om en verklig europeisk konsumentpolitik inte har ägt rum och att vi bestämt vill ha den debatten inom kort, i samband med att grönboken läggs fram.
