# ID: svediakorp-gov427962
# author: Blokland (EDD) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 655
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Herr talman!
Jag vill som talesman för utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor tala om betänkandet om bulleravgifter på flygplatser.
Trots att vi i många år har fört en kamp mot flygplansbuller kan maskiner som för mycket oväsen fortfarande landa på de europeiska flygplatserna.
Vi tänker då exempelvis på flygplanen med en ljuddämpande anordning (hush kit), som bara nätt och jämnt uppfyller normen för kapitel 3-flygplan, de som kallas flygplan med marginell normavvikelse.
Också andra flygplan kan skapa mycket buller, framför allt på stora flygplatser där många flygplan startar och landar.
För att motverka de negativa effekterna av dessa bullriga flygplan borde man vidta åtgärder vid flygplatser, såsom att lägga om start- och landningsbanor, sätta upp bullerskydd, förflytta bostadsområden, isolera hus och liknande.
Dessa åtgärder kräver naturligtvis mycket pengar och arbete, och det är dessa kostnader som bulleravgifter borde täcka.
Flygplansbuller är redan nu ett inslag i skattesystemet vid ett antal flygplatser i Europa.
Det föreliggande betänkandet syftar till en harmonisering av bulleravgifter på flygplatser.
Det är naturligtvis också en avsikt att uppmuntra användningen av tystare flygplan.
Inom den föreliggande europeiska gemenskapsramen beräknas bulleravgiften på ett tydligt sätt.
Härigenom främjas ökad insyn, rättvis behandling och förutsägbarhet, och godtycke motarbetas.
Jag vill med eftertryck påpeka att det inte är möjligt att basera bulleravgifter på mätningar.
På flygplatser har vi att göra med andra bullerkällor, och flygplan som landar eller startar samtidigt.
Vi utgår alltså i detta direktiv från en räknemetod, med tanke på att detta är den enda möjligheten.
För att motverka snedvridning av konkurrensen har utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor valt att tillämpa bulleravgifter på alla flygplatser.
Det finns emellertid utrymme för mer flexibilitet.
Skillnaden mellan den högsta och den lägsta avgiften under en del av en dag får uppgå till faktor 40 i stället för 20.
Dessutom har man fastställt att de bullrigaste maskinerna skall betala mer för sitt i högre grad störande buller.
Enligt kommissionens förslag behöver de bullrigaste flygplanen nämligen inte betala en högre bulleravgift än den något tystare kategorin.
Jag anser att man nu har införlivat en tillräcklig flexibilitet.
Jag tycker därför inte att det är nödvändigt att införa ett undantag för flygplatser som för en sträng politik på området för bulleravgifter.
Inom den ram som utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor har angivit är en mycket sträng politik möjlig.
Jag tror inte att det finns flygplatser som för en så sträng politik att de faller utanför ramen.
Om vi ändå skulle särbehandla vissa flygplatser skulle vi främja godtycke.
Liksom tidigare angivits skall avkastningen från bulleravgifterna användas till investeringar för att minska bullerstörningarna.
Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor är emellertid av den åsikten att också andra kostnader, såsom miljökostnader till följd av bullerstörningar, skall betalas.
Dessutom är det så att inte alla följder av bullerstörningar kan mätas exakt i pengar.
Exempel på detta är störd nattro eller psykiska effekter till följd av bullerstörningar, som visserligen eventuellt kan kompenseras med finansiella medel.
Slutligen måste man inse att målsättningen för bulleravgiften framför allt är att främja tystare flygplan.
Till sist vill jag göra ett påpekande angående de ändringsförslag som lämnats in av Gruppen De gröna.
Att använda bullerklassificering för att beräkna bulleravgifterna är totalt oförenligt med strategin i detta direktiv.
Dessutom vet man ännu inte säkert om denna klassificering någonsin kommer att bli aktuell.
Av dessa anledningar avstyrker jag dessa ändringsförslag.
Herr talman!
Jag hoppas att vi med föreliggande betänkande kommer att uppnå bulleravgifter som är mer ärliga och ger möjlighet till större insyn.
Jag anser emellertid att det är ännu mycket viktigare att bullerstörningarna minskar för våra medborgare.
