# ID: svediakorp-gov427943
# author: Wiersma (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 375
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Den här debatten handlar inte enbart om säkerhet eller om att undanröja förseningar tack vare ett bättre samarbete på Europanivå.
Enligt min åsikt har denna debatt också en internationell politisk dimension.
Samarbete är å ena sidan Europeiska unionens styrka, men också dess svaghet.
Det är bra att träffa avtal om europeiska bestämmelser för luftfarten, inbegripet användande av luftrummet.
Svagheten ligger emellertid i det sätt på vilket detta sker: långsamt och med många nationella villkor.
Som europeisk union försöker vi att vara en likvärdig partner till USA på den internationella scenen, se bara på Kyoto och hela affären runt Internationella brottmålsdomstolen.
Amerikanerna försöker ofta att spela ut oss mot varandra, och vi är ofta inte i stånd att bjuda motstånd.
Luftfartsfrågan är ett bra exempel på detta.
Om man jämför Europeiska unionen med USA ser man hur mycket bättre organiserade saker och ting är där, och hur svaga vi fortfarande ofta är.
Det visar sig också i debatten och Favabetänkandet att vi är långt ifrån överens om användandet av luftrummet, och om bestämmelserna för vägledning av luftfarten.
Den diskussionen existerar inte i USA, för där finns det enbart en luftfartsmyndighet.
Jag anser alltså att det är viktigt, även mot bakgrund av den här debatten, att göra snabba framsteg och att arbeta på ett system, en lagstiftning, som kan ligga till grund för ett integrerat luftrum i stället för femton olika system som på ett eller annat sätt förses med en europeisk förpackning.
Till sist en kommentar angående Maes betänkande.
Det är ett utmärkt betänkande.
Det är bra att vi nu äntligen kan avsluta detta ärende.
Det har redan dragit ut alldeles för långt på tiden, till följd av Gibraltarfrågan.
Det finns risker med flygplan från tredje länder, ofta också för att de är föråldrade.
Det medför oförsvarbara risker, också på flygplatser inom Europeiska unionen, för passagerare som tar dessa flygplan där.
Det är bra att man upprättar ett kontrollsystem för detta nu, och jag vill än en gång framföra mina komplimanger till Maes för hennes utmärkta betänkande.
