# ID: svediakorp-gov427926
# author: Sanders-ten Holte (ELDR) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,011
# sentences: 54
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Herr talman, fru kommissionär, ärade kolleger!
Trots den senaste tidens tragiska händelser är flyget fortfarande ett utomordentligt säkert transportmedel.
Eftersom luftrummet emellertid kommer att växa exponentiellt under de kommande åren kommer vårt hårt trafikerade luftrum att utsättas för en enorm press, med alla säkerhetsrisker som är förbundna med detta.
Detta är den tvingande kraften bakom föreliggande förslag om ett gemensamt luftrum.
? Säkerheten framför allt? verkade vara mina kollegers devis.
Av de 79 ändringsförslagen antogs nämligen 24 omedelbart, och alla dessa rörde säkerheten.
Jag hoppas att detta är ett mycket tydligt budskap till rådet.
För övrigt anser jag att man i allmänhet har nått en god kompromiss inom kommissionen, och jag vill gärna ta upp tre punkter.
För det första trafikledarnas position, och deras oro för privatisering.
Det gemensamma luftrummet, det europeiska luftrummet, innebär enligt min uppfattning absolut ingen privatisering bakvägen.
Det är upp till de berörda medlemsstaterna att fastställa om tjänsterna med avseende på förvaltningen av luftfarten inom de nya gränsöverskridande funktionella luftrumsblocken utförs av den offentliga eller av den privata sektorn.
Vi får inte vara dogmatiska i detta hänseende.
Det handlar om en hög säkerhetsnivå och en strängt reglerande ram, och inte om huruvida tjänster utförs av den offentliga eller av den privata sektorn.
Men jag kan ändå lugna mina kolleger: ett stort antal medlemsstater är nämligen övertygade om att dessa tjänster måste bevaras inom den offentliga sektorn.
Vi har exempelvis i vårt utskott nyligen hört det danska transportutskottet, som sade att den danska flygkontrolltjänsten måste bevaras inom den offentliga sektorn.
Dessutom behåller utövarna av de centrala flygtrafiktjänsterna sin monopolställning även inom de funktionella luftrumsblocken.
Det är inte tal om att det kommer att uppstå någon konkurrens mellan dessa utövare av centrala tjänster.
En annan punkt rör tjänsteleverantörer.
Om de har en monopolställning är det viktigt att säkerställa oberoendet hos varje medlemsstats tillsynsmyndighet, för att därigenom försäkra att säkerhetsnivån också tillämpas strängt.
Parlamentet måste sända rådet budskapet att vi anser att det är på detta sätt som saker och ting måste genomföras i praktiken.
Detta innebär att jag inte kan stödja de ändringsförslag som Simpson anför på PSE-gruppens vägnar.
Det gäller också för de ändringsförslag som lagts fram av GUE / NGL-gruppen, eftersom dessa kräver att alla tjänster i varje medlemsstat utförs av en integrerad tjänsteleverantör och inte lämnar någon möjlighet öppen för att låta underleverantörer utföra stödtjänsterna.
Detta tillvägagångssätt lämnar enligt min åsikt inget utrymme för att nå målet, nämligen ökad effektivitet med behållande av säkerhetsnivån.
Det återspeglar heller inte den situation som råder i många medlemsstater.
Den andra punkt som jag vill ta upp är det civila och militära samarbetet.
Detta samarbete är enligt min uppfattning av avgörande betydelse för att det gemensamma luftrummet skall bli en framgång.
Men för att uppnå ett flexibelt användande av luftrummet måste de militära användarna av luftrummet vara delaktiga i de dagliga beslutsprocesserna inom kommittén för det gemensamma luftrummet.
Vi som parlament måste se till att medlemsstaterna också genomför detta, och det är just därför, fru kommissionär, som mina ändringsförslag också går längre.
Utan militärt samarbete blir det inte mycket kvar av det mervärde som det gemensamma luftrummet ger.
I det avseendet har jag mycket svårt för ändringsförslag 40, för om man tänker igenom det logiskt förbjuds därigenom militärt engagemang i kommittén för det gemensamma luftrummet.
Min tredje och sista punkt gäller Eurocontrols roll och position.
Fru kommissionär!
Jag har redan hört ett antal gånger att allt är klappat och klart, men det tror jag inte förrän jag själv ser det.
Det är alltså anledningen till våra ändringsförslag, och till de starka påtryckningar vi utövar för att ändringsförslagen skall godkännas.
Även om jag rent allmänt kan leva med resultatet av omröstningarna är jag ändå bekymrad över Eurocontrols roll i beslutsprocessen.
Det handlar trots allt om en mellanstatlig organisation och inte om ett lagstiftningsorgan.
Organisationen besitter viktig kunskap, det står utom alla tvivel.
Jag anser också att den skall spela en viktig roll, men då när det gäller tekniskt stöd, det är allt.
Eurocontrol är inte något universalmedel i fråga om alla flygledningsproblem i Europa, och det har tydligt visat sig.
Kommissionen har dock dragit värdefulla lärdomar av Eurocontrols framgångar och tagit med dessa i förslagen, men de har också försökt att göra någonting åt bristerna.
Och om vi exempelvis skulle behöva göra planeringssystemet för det gemensamma luftrummet förenligt med Eurocontrols system skulle det bli omöjligt att utveckla ett stimulanssystem.
De bästa förfarandena på området för flygtrafikledning kan inte främjas på det sättet.
Dessutom är Eurocontrol inte enbart ett reglerande organ utan också en tjänsteleverantör, vilket betyder att vi skapar en allvarlig intressekonflikt.
Därför har jag lagt fram ändringsförslag 81 och 82, och för min grupps räkning bett om en delad omröstning om ändringsförslag 51, för att på det sättet skapa ett bättre maktförhållande mellan Eurocontrol och beslutsprocessen för det gemensamma luftrummet.
Kolleger!
Jag ber er att rösta för mitt förslag i dag, vars text jag hoppas kommer att förbli så lik ursprungstexten från utskottet för regionalpolitik, transport och turism som möjligt.
Vi har tagit ett steg i rätt riktning.
Det är ett ambitiöst förslag.
Jag skulle gärna vilja tacka mina kolleger för deras konstruktiva bidrag, och framför allt också ledningen.
Det var ingen lätt uppgift.
Vi har fört många samtal, och därigenom fått en klar bild av situationen, och jag anser att vi har uppnått en bra balans mellan säkerhet och effektivitet.
Med Johannesburg i bakhuvudet vill jag säga att också det gemensamma europeiska luftrummet kommer att vara en enastående insats för den hållbara utvecklingen av vår miljö.
(Applåder)
