# ID: svediakorp-gov427917
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 782
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina ärade damer och herrar parlamentsledamöter!
Jag skall bara tillåta mig att göra ett par anmärkningar till de ämnen som fått en central plats i debatten.
Det finns ett ämne som väldigt många har uttalat sig om: frågan om Europeiska unionens beroende av import från USA.
Vi måste ha klart för oss att produktionen av soja de senaste åren i mycket stor utsträckning har förskjutits till Sydamerika.
Det rör sig därvid om utvecklingsländer, alltså ökar just importen från utvecklingsländer de senaste åren allt kraftigare.
Vi kan utgå ifrån att exempelvis den latinamerikanska exporten under de senaste två åren, om jag räknar med det verksamhetsår som just har börjat, i runda tal har fördubblats.
För det andra, frågan om genetiskt modifierade organismer.
Vi befinner oss i samklang med såväl gällande rättsliga föreskrifter som med kommissionens senaste förslag beträffande spårbarhet och märkning.
Den enda genetiskt modifierade sojabönan som säljs internationellt har redan godkänts i EU; den sort det rör sig om är Round-up Ready, en genetisk modifiering som vi har godkänt i EU inom ramen för direktiv 90 / 220.
Den enda övriga genetiskt modifierade sojasorten i USA och hela världen innehåller en hög andel oljesyra och är i USA strikt identitetsskyddad, eftersom den på grund av sina hälsofrämjande egenskaper kan försäljas till högsta pris.
Det senaste förslaget rörande spårbarhet och märkning förutser ingen märkning för animaliska produkter från djur som utfodrats med genetiskt modifierat foder.
Å andra sidan inkluderar förslaget helt klart spårbarhet när det gäller foderråvaror.
En annan internationell aspekt gäller frågan om Blair House-avtalen.
Man har vid upprepade tillfällen här i kammaren eftertryckligt pläderat för att vi skall omförhandla Blair House-avtalen.
Mitt svar har alltid varit och är även i dag: om vi vill omförhandla Blair House-avtalen, så måste man säga oss vad vi skall erbjuda USA så att de avviker från sin ståndpunkt.
Här har då också för det mesta debatten tagit slut vid jordbruksministrarnas rådsmöten, eftersom naturligtvis ingen är beredd att i stället för av de eftergifter, som vi gjort på sojabönornas område, finna oss i andra eftergifter.
Det förslag som lagts fram, att vi skall behandla även denna fråga inom ramen för debatten i samband med halvtidsutvärderingen, tror jag är ett bra och viktigt förslag, som jag gärna tar upp.
Vi bör göra det, eftersom vi måste betrakta detta även i diverse andra sammanhang.
Här har vi ju på sista tiden till exempel debatten om att inte längre definiera soja som en oljeväxt utan som ett växtprotein, och att på detta sätt bestämmelserna om växtproteiner, där vi ju tänker oss en specifik premie för framställning av växtprotein, på samma gång kan inkludera soja.
Detta har naturligtvis också en internationell dimension, men här är jag för att vi diskuterar denna fråga.
På samma sätt hör egentligen den andra frågan som tagits upp här hemma inom området för halvtidsutvärdering, nämligen problematiken kring odlingsbar mark som inte brukas.
I detta sammanhang kommer det även fortsättningsvis att inom ramen för växelbruk finnas mark som ligger i träda eller har tagits ur bruk.
Att vi i vårt halvtidsutvärderingsförslag inte förutser någon träda i växelbruk har två orsaker: den ena orsaken är den att vi anser att man i ett frikopplat system primärt bör inrikta sig på ekologiska aspekter när man lägger mark i träda eller inte brukar den, varvid möjligen i detta sammanhang även andra nya frågor skulle kunna spela en viss roll, just med tanke på de tragiska omständigheter som vi under de senaste veckorna har drabbats av i samband med olika översvämningar i Europa.
Jag är mycket väl medveten om att träda som ett led i växelbruk i sig också är en positiv ekologisk faktor, eftersom man här kan utnyttja baljväxternas förfruktseffekter.
Det andra problemet som vi här har att göra med är följande: om vi på den totala yta som brukas inom jordbruket även i fortsättningen tillåter att man lägger mark i träda respektive slutar att bruka den, då har vi ett kontrollproblem.
Detta ämne måste man föra diskussioner om, eftersom vi ju inte bör tappa tanken på en möjlig förenkling av vårt jordbrukssystem ur sikte.
I detta avseende är de många förslag som parlamentsledamoten Stevenson har lagt fram i sitt betänkande mycket värdefulla.
Jag vet att min kollega Byrne redan tidigare särskilt har besvarat frågan om fiskmjöl och en del andra frågor.
Därför kan jag bespara mig detta.
