# ID: svediakorp-gov427902
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 704
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Först och främst skulle jag vilja tacka föredragande Stevenson och även ledamöterna för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling för deras konstruktiva hållning inför detta meddelande.
Till en början vore det bra om vi kunde erinra oss det sammanhang ur vilket den nuvarande diskussionen om proteingrödor uppstod.
Alltsedan rådets beslut av den 4 december 2000 har användningen av behandlat animaliskt protein varit förbjuden i djurfoder.
Eftersom användningen av animaliskt mjöl i foder till idisslare redan hade förbjudits för ett antal år sedan så berörde detta förbud huvudsakligen sektorn för svin och fjäderfän.
Kort därefter konstaterade Europeiska rådet i Nice att man lagt märke till kommissionens avsikter att analysera efterfrågan och utbud för oljeväxter och proteinbärande grödor i strikt enlighet med budgetplanen.
Denna analys resulterade i ett dokument från kommissionen som lades fram i mars 2001.
Låt mig göra en sammanfattning av de slutsatser som drogs efter att vi analyserat situationen och de möjliga handlingsprogrammen.
Först och främst, förbudet mot kött- och benmjöl för icke-idisslare skulle skapa ett underskott på motsvarande 1,5 miljoner ton sojamjöl.
För det andra, ökade bidrag till produktionen inom EU skulle leda till misslyckade resultat: en svag produktionsökning till ett högt pris.
Dessutom skulle vår grad av självförsörjande knappt förändras.
För det tredje, ökat bidrag för oljeväxter skulle leda oss tillbaka till begränsningarna från Blair House-avtalet när det gäller odlade områden med specifika odlingsstöd.
Sedan vi presenterade vår rapport har vi fortsatt att reflektera kring detta, inte bara om växtproteinet, utan över lag.
Detta nådde sin höjdpunkt vid halvtidsöversynen av EU: s gemensamma jordbrukspolitik som lades fram av kommissionen den 10 juli 2002.
Kommissionen är av den åsikten att de offentliga utgifterna inom jordbrukssektorn måste motiveras bättre.
Vid sidan av att stödja jordbrukarnas inkomster bör de ge mer i utbyte när det gäller livsmedelskvalitet, skydd av miljön och djurens välbefinnande, landsbygds- och jordbruksområden, samt när det gäller att öka den sociala jämvikten och rättvisan.
För EU: s konsumenter och skattebetalare borde översynen garantera bättre valuta för pengarna.
Vi kommer att diskutera dessa förslag under hösten.
Om vi uttryckligen övergår till produktionen av proteingrödor vill jag påminna er om att vi där har föreslagit att införa ett separat extra stöd motsvarande 55,57 euro per hektar.
Vi räknar även med att integrera stödsystemen för trindsädesslag och torrfoder i listan över frikopplat inkomststöd.
De nuvarande bestämmelserna för icke-livsmedelsgrödor kommer att ersättas med ett icke-specifikt stöd för energigrödor.
Halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken ger oss en möjlighet att inom ramen för den nya rundan av WTO-förhandlingarna kräva att våra handelspartner accepterar våra anspråk, exempelvis när det gäller att godkänna att varor registreras med ursprungsbeteckningar, djurens välbefinnande, livsmedelssäkerhet och försiktighetsprincipen.
Vårt nya system för inkomststöd, som är beroende av produktionens avkastning, kommer att kunna undvika snedvridningar i handeln, och det kommer inte att ha någon negativ inverkan på utvecklingsländerna.
Till skillnad från situationen vid Uruguay-rundan så kommer Europeiska unionen att befinna sig i en position av aktivt deltagande vid förhandlingarna om jordbruket under WTO: s Doha-runda, styrkta av sin kraftfulla förhandlingsställning och trovärdighet, något som Förenta staterna förlorade i och med sin senaste jordbrukspolitik, Farm Bill.
Låt mig till sist säga något om foderförbudet för fiskmjöl.
Det utvidgade foderförbudet förbjuder användningen av fiskmjöl avsett för idisslare, inte på grund av en möjlig BSE-risk i själva fiskmjölet, utan av orsaker som rör kontrollen, vilket vi har diskuterat här vid ett flertal tillfällen.
I synnerhet kan det bli svårt att utesluta förekomsten av protein från landlevande djur i fiskmjölet eller i foder som innehåller fiskmjöl.
Att på nytt tillåta fiskmjöl i foder för idisslare beror därför i huvudsak på tillgången av metoder för att kunna skilja mellan fiskmjöl och det förbjudna animaliska proteinet.
Ett flertal forskare arbetar just nu med detta, och jag antar att det kommer att finnas tillfälle att återigen stöta på denna speciella fråga under kommittéförfarandet som presenteras i förordningen om animaliska biprodukter, för vilken jag är ansvarig.
