# ID: svediakorp-gov427901
# author: Stevenson (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 755
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det faktum att parlamentet betraktar detta betänkande med största allvar kan bedömas utifrån de två viktiga utfrågningar som hölls under förra året: den ena hölls av Förenta nationernas ekonomiska och sociala råd och den andra av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.
Det är förståeligt att ledamöterna är bekymrade.
Inom EU har vi för närvarande ett årligt underskott på 35 miljoner ton växtprotein.
Denna situation har förvärrats av att förbudet mot kött- och benmjöl fortsätter, vilket har skapat ett ytterligare underskott på 2 miljoner ton i vårt utbud av växtprotein.
EU: s självförsörjande av växtprotein har fallit till 23 procent, vilket placerar gemenskapen i en mycket känslig position.
Vi är nu ytterst beroende av importerat protein från länder utanför EU.
Merparten kommer från Amerika, Argentina och Brasilien i form av sojafoderkaka.
En stor del är genetiskt modifierad.
Det är påtagligt att ett sådant starkt beroende av källor bortom vår kontroll gör att EU är känsligt för plötsliga prisökningar, klimatförändringar eller misslyckade skördar i dessa länder, vilket placerar vår kreaturssektor i samma position som vår tunga industri en gång befann sig i vid tiden för oljekrisen.
Det finns ytterligare en alarmerande faktor som oundvikligen kommer att öka våra problem.
För närvarande är kandidatländerna till mer än 80 procent självförsörjande när det gäller växtprotein.
Medan detta är en väsentlig förbättring av situationen i de femton medlemsstaterna, så kvarstår det faktum att kandidatländerna till största delen exporterar sina oljeväxter på grund av att deras kvarnar är omoderna, vilket betyder att de ändå måste importera sojafoderkakor i stor omfattning för sin kreaturssektor.
Kommissionen förutser emellertid en sjunkande produktion av växtprotein i dessa länder, när de väl har blivit fullvärdiga medlemmar i EU, och en övergång till spannmål.
Detta skulle vara ödesdigert.
Vi har redan en färdig marknad för oljeväxter och proteingrödor som kandidatländerna skulle kunna dra stor nytta av.
Å andra sidan skulle en ökning av spannmålsproduktionen helt enkelt förhöja det allmänna överskottet och medföra fler markuttag.
Vi bör genomföra en plan som kan sporra produktionen av raps, baljväxter, solros och soja, och som ger större ekonomiska förmåner, inte bara för kandidatländerna utan även för oss själva, genom att vi i större grad kan vara självförsörjande.
Vi räknar även med en fortsatt ökning av köttkonsumtionen i de nuvarande medlemsstaterna och i kandidatländerna, vilket i sin tur kommer att leda till en efterfrågan på större mängder foderprotein från boskapsuppfödarna.
Så det är mot denna bakgrund som jag i mitt betänkande har föresatt mig att söka efter möjligheter som kan uppmuntra ett ökat självförsörjande inom EU.
Bland många rekommendationer har jag föreslagit olika vägar som kan sporra till en ökad produktion av växtprotein genom att investera mer i forskning och utveckling av nya och förbättrade växtsorter.
Jag har också efterlyst rotationssubventioner som betalas till jordbrukarna för att stimulera en utvinning av växtproteiner i spannmålscykeln och för odling av växtproteiner, trindsädesslag och oljeväxter på uttagen mark.
Jag har efterlyst ett? säkerhetsnät? eller ett inkomstförsäkringssystem för producenterna av oljeväxter och växtproteiner.
Jag är orolig över kommissionens fortsatta förbud mot fiskmjöl i foder till idisslare.
Jag anser att detta är synnerligen vetenskapligt obefogat och att det endast ökar vårt totala underskott av protein.
Jag uppmanar kommissionär Byrne att återigen tänka igenom denna fråga, och att upphäva förbudet som påverkar ett stort antal arbetstillfällen inom sektorerna för fiskeindustri och boskapsuppfödning.
Jag anser att det finns stora möjligheter att utveckla icke-livsmedelssektorn.
Produktionen av oljehaltiga växter för biobränslen som metylester och biologiska smörjmedel samt biologiskt nedbrytbara lösningsmedel är viktig i detta skede av debatten, eftersom oljefoderkaka framställs som en värdefull biprodukt.
Kommissionen har visat ett stort intresse för denna sektor.
Den förtjänar en närmare granskning.
Utvecklingen inom detta område avgörs emellertid huvudsakligen av den rådande beskattningen av biobränslen.
Vi har långt kvar innan vi kan förvänta oss en överenskommelse om ett harmoniserat skattesystem för hela gemenskapen, vilket skulle stimulera produktionen av biobränslen.
Slutligen, jag befarar att man vid halvtidsöversynen av GJP, efter att utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har behandlat mitt betänkande, kommer att ha förändrat syftet markant för vissa av dessa rekommendationer.
Jag skulle vara intresserad av att höra hur kommissionär Byrne och kommissionär Fischler tror att halvtidsöversynen kommer att påverka denna position.
