# ID: svediakorp-gov427897
# author: Maes (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 389
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär och ärade kolleger!
Vi kommer att stödja Devas betänkande, och vi vill också gratulera honom till det.
Vi är rentav övertygade om att en mängd människor på det här halvklotet kan skriva under på det.
Men jag är rädd att många struntar i det när det går emot de egna väljarnas intressen.
Vi ser det också ske under toppmötet i Johannesburg.
Hyckleriet måste få ett slut.
Globaliseringen av ekonomin drivs på av de rika i norr och anställer stor förödelse i länder med svag ekonomi, svår social nöd och svaga demokratiska strukturer.
Vi begär att de fattiga länderna skall öppna gränserna för våra produkter medan vi inte ger dem en chans att först stärka sina ekonomiska strukturer, precis som vi gjorde när våra ekonomier skulle till att blomstra.
Om vi menar allvar med vår kamp mot fattigdomen måste konkreta åtgärder vidtas, precis som flera här har begärt.
Då måste vi öppna våra egna gränser, betala rättvisa priser för produkter från tredje världen och garantera producenterna en skälig inkomst.
Då måste vi avskaffa alla subventioner på våra egna produkter om de leder till snedvriden konkurrens med produkter från utvecklingsländerna och att de lokala producenterna som skall svara för livsmedelssäkerheten i sitt land motarbetas.
Då måste vi införa en uppförandekod för våra multinationella företag för att skydda svaga ekonomier, regeringar och befolkningar mot godtycke och utnyttjande.
Deras ansvar för världen står i proportion till makten de har, och den är stor.
Jag skäms när jag konstaterar hur privatisering gör inkomster för hela befolkningar, länder eller regioner beroende av styrelser som bara har de egna aktieägarnas intressen för ögonen.
Vilka påtryckningsmedel förfogar ett land över som exempelvis Zambia mot ägarna till koppargruvor i landet, som Anglo American?
Länderna som är beroende av en produkt - det må vara petroleum, diamanter, trä eller sockerrör - har ofta inget att sätta emot de multinationella företagen som bestämmer priserna och behärskar marknaden.
Det är en fråga om maktförhållanden, och därför är det främst vår uppgift.
Vi måste dock förhålla oss solidariska, och det rika norr måste inse att solidaritet och kampen mot fattigdomen är ett sätt att bevara freden.
