# ID: svediakorp-gov427890
# author: Kinnock, Glenys (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 821
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag tackar er och framför mina gratulationer till herr Deva för ett mycket vittomfattande och uttömmande betänkande.
Som kommissionär Byrne sade är det passande att vi är här just nu när de långa och ansträngande överläggningarna pågår i Johannesburg.
Men vad som kanske är än mer viktigt och lämpligt för oss är det faktum att förhandlingarna om det ekonomiska partnerskapsavtalet kommer att sätta i gång denna månad.
De har en vittomfattande dagordning i Johannesburg, precis som vi har här.
Faktum är att man har kommit överens om målsättningar, och vi är nu i behov av alla dessa djärva och principtrogna individer som kan slå sig ned och utarbeta ett sätt att möta de utmaningar vi står inför: de 11 miljoner barn under fem år som opåkallat dör varje år, de 800 miljoner människor som fortfarande lider av hunger, de 2,4 miljarder som saknar tillfredsställande sanitet, och de sex miljoner människor som varje år dör i aids, tbc och malaria.
Biståndet är, som Deva säger, nödvändigt för utvecklingsländerna, men handeln kan föra med sig fördelar i en mycket vidare omfattning.
Om Afrika söder om Sahara så bara stod för endast en procent mer av den globala exporten skulle detta ge en extra inkomst av 70 miljarder USD varje år.
Det är fem gånger mer än vad regionen nu tar emot i form av kombinerade bistånd och skuldavskrivningar.
Naturligtvis är fattiga länder i behov av mer bistånd, men de behöver också bättre och rättvisare exportmöjligheter.
Det positiva med handeln är att den skapar självförtroende och ger möjligheter till arbete och investeringar.
Handeln kan också vara vägen ut ur fattigdomen, vilket är vad vårt utskott och det här betänkandet helt och hållet handlar om.
Det finns inget oundvikligt när det gäller de frågor som tas upp i Devas betänkande.
Det är inte något som är skrivet på stentavlor att global politik och globala handlingssätt skulle handla om? vi? och? dem?, och att den starkaste överlever i en ojämlik värld, som president Mbeke sade i sitt öppningstal vid mötet i Johannesburg.
Något som vi även måste ta med i beräkningen är inflytandet från WTO, IMF och Världsbanken och de villkor som de ställer på utvecklingsländerna och som i själva verket gör att möjligheterna till handel försvåras.
Vad vi bör få fram är att alla globala aktörer på den globala scenen behöver rättvisa och jämförbara möjligheter för att kunna prestera något bra.
Handelshinder drabbar fattiga människor i allmänhet och kvinnorna i synnerhet, eftersom det är dessa grupper av fattiga som tenderar att producera de varor som är mest utsatta: jordbruksprodukter och arbetsintensivt framställda varor.
Såsom föreslås i detta betänkande så är det påtagligt att det behövs en radikal omorganisering av reglerna för världshandeln.
Det som pågår i dagsläget är ohållbart; vi måste ta itu med orättvisan och orättfärdigheten, och det är handeln som är lösningen på detta.
Vad beträffar förhandlingarna AVS-EU har vi med säkerhet en reell möjlighet att befinna oss i händelsernas mitt och att kunna erbjuda denna rättfärdighet och rättvisa.
Vi är en jordbrukets supermakt, och vi kan dirigera hela denna efter-Doha-dagordning genom att öppna marknader och genom att upphöra att dumpa det vi producerar på världsmarknaden, vilket skapar en snedvridning inom produktionen som utvecklingsländerna helt enkelt inte klarar av.
Angående Trips borde EU upprätthålla ett starkt och beslutsamt ledarskap.
Trips måste genomföras på ett rättvist sätt.
Frågan om en tvingande licensiering måste lösas.
Om vi återgår till förhandlingarna om ett ekonomiskt partnerskapsavtal så bör vi använda Dohadeklarationen ur Trips som en högsta nivå vid en eventuell diskussion med AVS-länderna om immateriell egendom.
Slutligen, i egenskap av vice ordförande för den gemensamma församlingen anser jag att vi har en mycket viktig roll att spela under EU: s förhandlingar.
Vi i den gemensamma församlingen säger mycket tydligt att vi vill ha en utpräglad och entydig dimension, vilket är en dimension för utveckling.
Detta kommer att kräva en enorm satsning på kapacitetsuppbyggnad och en riktig analys av effekternas konsekvenser för våra AVS-partner när det gäller ömsesidigheten.
Sålunda, som Deva har klargjort, har vi en lång lista över sådant som skall göras - en lista som inte kommer att kunna behandlas om vi inte konfronterar de kapitalintressen som utnyttjar den svåra situationen för de fattiga.
Europa måste drivas av de moraliska imperativ som vi står inför.
Det är tid att, som Deva föreslår, utmana rättrogenheten och överge de hävdvunna föreställningarna att ett fritt flöde av kapital, information och handel under alla omständigheter höjer välfärden.
Det är tid, inte för ett defaitistiskt språk, utan för konstruktiva och användbara lösningar.
