# ID: svediakorp-gov427797
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 795
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) Herr talman!
Kommissionen känner stark oro över den farliga politiska situationen och den sociala polariseringen i Zimbabwe, något som har uttryckts även av parlamentet.
Våldet och förtrycket fortsätter och oppositionen har verkligen krossats, det civila samhället och pressens oberoende finns inte längre och naturligtvis existerar frågan om de politiska omfördelningarna av land, något som har fått ytterst negativa följder för tryggheten beträffande livsmedelsförsörjningen och framför allt gäller de mest utsatta skikten av befolkningen; här bör jag särskilt hänvisa till dem som arbetar på de stora jordbruksanläggningarna.
Problemen är den politiska och sociala krisen samt den humanitära katastrofen, vilken prioriteras på kommissionens dagordning, och vi bör säga att inom ramen för ministerrådet (allmänna frågor) i juni åtog sig Europeiska unionen att generöst svara på Förenta nationernas vädjan om bemötande av den humanitära krisen i Zimbabwe och andra länder i regionen.
Vidare trycker unionen på för att processen med att reformera jordbruket skall återinföras inom ramen för riktlinjerna i det förslag som ingår i Förenta nationernas utvecklingsprogram.
Den humanitära krisen har fått mycket omfattande dimensioner.
Kommissionen har å sin sida redan inlett förfarandet för bemötande av de krav som ställs för att ge livsmedelsstöd och anslagit totalt 55 miljoner euro för den berörda regionen.
Administrationen av detta kapital skall skötas av Världslivsmedelsprogrammet och av icke-statliga organisationer.
Naturligtvis bemödar vi oss så mycket som möjligt, men vi känner väl till genom rapporterna att Zimbabwes regering använder livsmedelskrisen i politiska syften.
I våra kontakter med Zimbabwes myndigheter understryker vi att det är nödvändigt att ge hjälp till alla dem som står inför akuta humanitära behov, oberoende av deras politiska övertygelser, och vi har upprepat behovet av att livsmedel delas ut utan partiskhet.
Flera parlamentsledamöter hänvisade naturligtvis till det som även vi har betonat, nämligen att Zimbabwe har varit ett land som har exporterat livsmedel och att den nuvarande livsmedelsbristen huvudsakligen beror på felaktig politik och bara delvis på torkan.
För att undvika en upprepning av krisen och en försämring av situationen under kommande år bör regeringen absolut åter granska sin makroekonomiska och sektoriella politik så att landet återgår till en ordning med ekonomisk tillväxt och utveckling.
Kommissionen deltog i uppdraget för Förenta nationernas utvecklingsprogram i Zimbabwe, under vilket jordbruksreformen granskades, och uttryckte önskemål om att stödja en öppen och rättvis reform inriktad på de fattigare befolkningsskiktens intressen och, naturligtvis, underströk vi i kommissionen den roll som grannländerna kan spela genom att utöva påtryckningar, något som skulle vara till särskild nytta.
För att komma tillrätta med denna situation utgörs den främsta prioriteten emellertid av en lösning genom förhandlingar av den politiska konflikten så att våldet upphör.
Bara om rättsstaten återupprättas kommer en möjlighet till förändring av situationen att finnas och Zimbabwes akuta problem att lösas.
Därför skulle jag vilja betona vårt arbete som är inriktat på att eftersträva en politisk lösning av krisen så att våldet begränsas och demokratin stärks.
Efter flera misslyckade medlingsförsök och en försämring av situationen i Zimbabwe förstår vi att misstro finns om huruvida initiativen kan lyckas.
Det är emellertid mycket viktigt att man lägger stor vikt vid kontakterna som Europeiska unionens trojka har med Södra Afrikas utvecklingsgemenskap, SADC.
Trojkan försökte stödja de internationella initiativen för behandling av krisen i Zimbabwe.
Vi bör ge dessa ansträngningar viss tid på sig innan vi förkastar dem.
Under den tid som den utsända trojkans uppdrag pågick insisterade SADC: s parter på att Europeiska unionens sanktioner medförde motsatt resultat.
Även om vi inte instämmer i den åsikten bör vi återigen allvarligt granska om vårt mål är att stödja de regionala ansträngningarna för att komma tillrätta med krisen i Zimbabwe.
Europeiska unionen har infört vissa sanktioner för 20 medlemmar i regeringspartiet genom att förbjuda visering av pass, frysa tillgångar och inställa bilaterala ministerkontakter.
På grund av att dialogen har stagnerat och det fortsatta förtrycket och våldet i Zimbabwe fortsätter föreslås rådet av de flesta grupperna i parlamentet att beslut fattas om införande av ytterligare sanktioner.
Kommissionen känner till de ansträngningar som görs av Zimbabwes myndigheter för att minska inskränkningarnas trovärdighet.
Det skulle emellertid vara lämpligt att utreda fördelen med att utöka inskränkningarna till andra personer i förhållande till de problem som något sådant skulle kunna orsaka i unionens kontakter med SADC.
Av ovannämnda skäl bör absolut stödet till det initiativ som tagits av Södra Afrikas utvecklingsgemenskap fortsätta liksom bevakningen av händelserna samt att politiken gentemot Zimbabwe åter granskas efter sommarferierna.
Givetvis skall det stöd vi ger till Zimbabwes folk forstätta genom våra program inom området för det humanitära biståndet.
