# ID: svediakorp-gov427779
# author: Bowis (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 729
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
När jag var i det brittiska parlamentet var jag medordförande i Somaliagruppen med ledamöter från alla partier.
Jag och min Labourkollega representerade hamnstäder i Förenade kungariket med ett stort antal somaliska invånare, ett faktum som beror på en tradition hos folket från brittiska Somaliland som tjänstgjorde i den brittiska handelsflottan.
Detta ledde till att jag lärde mig mycket om Somalia och Somaliland, och jag lärde mig framför allt vilket komplext område detta är.
Jag lärde mig att den gamla flaggan hade fem stjärnor, en för var och en av de fem somaliska nationerna: franska Somalia, som nu är Djibouti; den brittiska delen av Somaliland, som nu är en del av Somalia; den brittiska delen av Kenya, som beboddes av somalier; italienarna med södra Somalia, som i dag i stort sett motsvarar Somalia; och slutligen etiopierna i Ogaden.
Att det fanns en somalisk grupp i Ogaden ledde, vilket har påpekats, till ett krig mellan Somalia och Etiopien i ett försök att återförena de somaliska folken.
Det är Europeiska unionens skyldighet att hjälpa alla somaliska nationer.
Det är också vår plikt att förstå deras historia.
Det är vad de behöver just nu.
De behöver politiska lösningar som respekterar de fem traditionerna och som stöder ekonomin, utbildningen, hälsovården, infrastrukturen och säkerheten för dessa nationer.
År 1996 kom Somalia på 172: a plats av 174 på UNDP: s index för mänsklig utveckling.
Det var, par excellence, ett av de minst utvecklade länderna.
Detta har under senare tid lett till krig och förödelse.
Vi har över 100 hjälporganisationer som arbetar i Somalia.
Som kommissionären framhöll är Europeiska unionen och medlemsstaterna de största biståndsgivarna i området, eftersom de ger totalt 60 miljoner euro, att jämföra med de 26 miljoner euro som amerikanerna ger.
Men vi får också komma ihåg den somaliska diasporan, som för in ca 400 miljoner euro årligen till landet.
Ändå har den genomsnittliga livslängden sjunkit från 48 (1990) till 45 (1997); spädbarnsdödligheten är 125 per 1 000 levande födda; ett av åtta barn dör under sitt första levnadsår; 4 000 kvinnor dör i barnsäng varje år.
Problemen är inte längre bara ett resultat av inbördeskriget utan beror på svält, väder, förorenat vatten, urusla sanitära förhållanden och ökenspridning.
Endast mellan 10 och 20 procent av barnen - beroende på region - går i skolan.
Kvinnor utnyttjas.
De har få om ens några möjligheter till utbildning.
Nästan 100 procent av kvinnorna omskärs.
Somalia har förlorat en hel generation yrkesutövare - doktorer, lärare, statstjänstemän - som flydde landet före kriget och som inte har återvänt.
Den värsta krisen har drabbat södra Somalia i centrala områden som Galcaio, som ödelades när stridigheterna var som värst men som nu byggs upp igen - till och med gatubelysningen monteras upp på nytt.
Vi får inte glömma de framsteg som görs i Somaliland: BB-avdelningar byggs och öppnas med välgörenhetsmedel, och det finns en sjuksköterskeutbildning.
I Hargesia är lönerna för outbildade arbetare nu dubbelt så höga som i Nairobi.
Den politiska stabiliteten i vissa regioner leder med andra ord till återhämtning.
Den svält som råder på andra håll beror delvis på stridigheter, om än sporadiska, men i mycket högre grad på torkan.
Vår uppgift måste därför vara att stödja biståndet och hållbara utvecklingsprojekt och att söka efter politiska lösningar.
Vi måste stödja övergångsregeringen.
Vi måste också komma ihåg att områden som Somaliland har röstat för oberoende i två folkomröstningar - på 1960-talet och än en gång år 2001.
Det är deras val.
De har valt regeringar.
Detta visar att Somalia är en komplex region.
Det finns vissa områden där hopplöshet och förtvivlan råder, men det finns också områden som präglas av förnyelse och stabilitet.
Vi måste rädda de svältande och de sårbara och stödja åtgärder för politisk stabilitet, men också respektera de skilda traditionerna hos de fem somaliska nationerna, så att dessa konferenser kan hjälpa dem att närma sig varandra och leva som grannar i fred och välstånd.
