# ID: svediakorp-gov427683
# author: Schmid, Herman (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 708
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Fru kommissionär!
Det gläder mig att vi har fått ännu ett meddelande från kommissionen om att utveckla den lokala dimensionen i den europeiska sysselsättningsstrategin.
Jag tror att detta är utomordentligt betydelsefullt, och jag har försökt utveckla dessa tankegångar i mitt betänkande.
Det finns en olycklig tradition inom sysselsättningspolitiken som innebär att man tänker i nationella termer, alltså nationella arbetsmarknader och ekonomier, och ser arbetsmarknaden som en enda marknad.
Då bortser man dock från de lokala arbetsmarknaderna, deras inbördes olikheter och betydelse.
Det finns också en tendens att lokala arbetsmarknader blir ett slags restbegrepp som handlar om glesbygd eller svaga delar av ekonomin och den sociala ekonomin.
I mitt betänkande talar jag om lokala arbetsmarknader i en annan betydelse, nämligen som arbetsmarknader som producerar varor och tjänster vilka konsumeras lokalt.
Det handlar om vårdpersonal och hantverkare, folk som jobbar med trafik och tekniska tjänster, lokala köpmän, småföretag, lokal offentlig service och så vidare och omfattar också viktig infrastruktur i form av utbildning och annat.
Det är alltså viktiga saker vi talar om, även ur ekonomisk synvinkel.
Området är även intressant på grund av att det har ett slags kontracyklisk ekonomisk betydelse.
De lokala arbetsmarknaderna påverkas i lägre utsträckning av världsmarknadskonjunkturernas svängningar.
Det betyder att under en period som den nuvarande, när det går trögt i världsekonomin, klarar sig de lokala arbetsmarknaderna relativt sett bäst.
För att ekonomin skall kunna ta sig upp ur en sådan nedgång vi upplever nu är det särskilt viktigt att de lokala arbetsmarknaderna fungerar väl, eftersom de utgör den mylla ur vilken nya företag växer fram och nya aktiviteter kan utvecklas.
Jag vill också understryka betydelsen av dessa lokala arbetsmarknader.
I mitt betänkande påpekar jag att den omfattar åtminstone 30 procent av den samlade sysselsättningen.
Andelen kan vara högre, beroende på hur man räknar.
Det är alltså inte fråga om marginella problem, utan om en ekonomiskt mycket stor, tung och viktig del av den samlade sysselsättningspolitiken.
Jag måste även betona att dessa lokala arbetsmarknader är oerhört viktiga för livskvaliteten och den sociala välfärden på olika sätt.
Det är en arbetsmarknad som domineras av kvinnor, vilket är mycket viktigt från sysselsättningssynpunkt: om vi skall främja och öka sysselsättningen är det inte minst kvinnosysselsättningen som skall stärkas.
Det är därutöver oftast den arbetsmarknad unga människor först kommer ut på efter avslutad skolutbildning och den arbetsmarknad det överhuvudtaget är lättast att komma in på för dem som är nya på arbetsmarknaden.
Den lokala arbetsmarknaden har alltså en viktig funktion som brygga till övriga delar av arbetsmarknaden.
Den lokala arbetsmarknaden betyder slutligen oerhört mycket för de stora industriföretagens, kanske även de multinationella företagens, förankring i den lokala samhällsstrukturen och bidrar med hög kvalitet på personalen till de företag som behöver konkurrera på ett internationellt plan.
Det finns alltså många starka sociala och ekonomiska skäl för att ägna sig mer åt de lokala arbetsmarknaderna.
Inom de europeiska medlemsländerna finns det mycket stora regionala och lokala variationer, vilket tyder på att det finns mycket som kan göras.
Jag vill understryka att det i lika hög grad handlar om storstadsområden och urbana regioner som om andra områden.
I de stora städerna ser man stora lokala skillnader mellan fattiga invandrarstadsdelar och rikemansstadsdelar och mellan de arbetsmarknader som är knutna till dem.
Många av de sociala problem som uppstår avspeglas i sysselsättningsläget.
Avslutningsvis vill jag kommentera de tre ändringsförslag som har lämnats in.
Jag har föreslagit lokala partnerskap som är öppna för många olika slags aktörer.
I det första ändringsförslaget har förslagsställarna velat stryka en del av dessa aktörer, vilket jag inte förstår.
Kanske får jag en förklaring senare i diskussionen.
I det andra ändringsförslaget förespråkar jag kvantitativa riktmärken för utbildningspolitiken, om vilket det, inte så förvånande, kan råda delade meningar.
Mot det tredje ändringsförslaget har jag inga invändningar, utan stöder det gärna.
Jag vill slutligen tacka övriga politiska grupper för ett gott samarbete i utskottet kring detta viktiga område.
